Över 100 representanter från de svenska marknadskontrollmyndigheterna samlades på Nalen för att utbyta erfarenheter om och diskutera många av de utmaningar de ställs inför. Den ökade e-handeln har fört med sig en rad nya juridiska och praktiska svårigheter och är en av de största utmaningarna för myndigheterna idag. Hur kontrollerar man produkter som säljs på nätet? Hur spårar man tillverkare? Vilket ansvar har tjänsteleverantörer som tillhandahåller plattformar? Vilka befogenheter har myndigheterna? Att allt fler produkter säljs direkt från tredje land till konsument ställer höga krav på ett effektivt samarbete mellan tull- och marknadskontrollmyndigheter. Hur kan detta samarbete vässas? Dessa var några av de frågor som behandlades under dagen.

Den 12 mars publicerade Europeiska kommissionen sin rapport om systemets användning under 2017. Resultatet visar att systemet använts i allt högre utsträckning av de nationella marknadskontrollmyndigheterna och under året var leksaker den mest anmälda produktkategorin (20 %), därefter motorfordon (20%) och kläder, textiler, och modeartiklar (12%). Dessa produkter har återkallats från marknaden.

Den senaste tiden har det förts en debatt om utmaningar med e-handel, framför allt den ökade privatimporten från Kina, i olika medier. Marknadskontrollmyndigheterna vill lyfta fler aspekter och situationer, vilket vi gör i en debattartikel i SvD.

EU-kommissionen presenterade den 19 december en reviderad förordning om ömsesidigt erkännande och en om marknadskontroll, det nya så kallade varupaketet.
– Konsumenter ska kunna känna trygghet i att produkter de köper är säkra och företag ska kunna konkurrera på lika villkor, säger Marknadskontrollrådets ordförande Peter Strömbäck.

Den 6 december överlämnade Swedac en rapport till EU- och handelsminister Ann Linde om hur den svenska handeln påverkas av brexit. Rapporten synliggör de frågor som behöver lösas för att mildra de negativa konsekvenser som väntas för import och export av produkter.