Global e-handel en utmaning för marknadskontrollen

E-handeln ökar och svenska konsumenter kan beställa varor via mobilen direkt från företag i Asien. För marknadskontrollen innebär globaliseringen och den tekniska utvecklingen både utmaningar och möjligheter. I den globala handeln är nationella strukturer underordnade, men myndigheternas befogenheter sträcker sig fortfarande bara inom nationsgränserna.

Förra året växte e-handeln i Sverige med 16 procent och två av tre svenska konsumenter uppger att de handlat på nätet den senaste månaden, enligt E-barometern som tas fram av Postnord, Svensk Digital Handel och HUI Research. Bland de vanligaste varorna som svenskarna köper i e-handeln återfinns kläder, hemelektronik och leksaker. Detta är också varor som vi från Kemikalieinspektionen granskar i marknadskontrollen och där det tyvärr inte är ovanligt att vi hittar kemikalier som är förbjudna i EU-lagstiftningen.

Det finns i dag många olika varianter av hur företagens försäljning av varor via nätet till svenska konsumenter är konstruerad:

•  Företag i andra EU-länder som säljer på den svenska marknaden
•  Företag utanför EU som säljer på den svenska marknaden
•  Svenska företag som driver e-handelssidor som fungerar som portaler till andra svenska företag
•  Globala internetportaler som Amazon och Ebay
•  Webbsidor med internetförsäljning som saknar företagsuppgifter
•  Direktförsäljning till svenska konsumenter från leverantörer i utlandet via appar, till exempel Wish

De största utmaningar som jag ser med e-handeln ur ett tillsynsperspektiv är att hitta rätt företag att kontrollera och hur vi kan utföra marknadskontroll på utländska företag. Myndigheter som bedriver marknadskontroll i det land där det utländska företaget är baserat har inget ansvar för hur det ser ut på den svenska marknaden. Samtidigt har inte svenska myndigheter juridiskt ansvar för att utföra marknadskontroll av det utländska företaget.

En annan utmaning är att det inte alltid framgår av e-handelssidorna vilket företag som är högst upp i den svenska leverantörskedjan, något som kan innebära oklarheter om vilket företag vi har tillsynsanvar för. Detta är av stor betydelse för våra möjligheter att kontrollera att kemikalielagstiftningen följs, då vi främst har tillsynsansvar över primärleverantörer, det vill säga tillverkare och importörer. När det gäller försäljning direkt till konsument från utländska leverantörer via exempelvis mobil-appar så är det viktigt att konsumenterna är medvetna om att de i många fall riskerar att köpa mindre säkra produkter. Detta eftersom regelverket kan se annorlunda ut i länderna som försäljningen sker ifrån.

En stor fördel med e-handeln när vi bedriver tillsyn är att det är lätt för oss att hitta produkter att köpa in för analys. Våra inspektörer behöver inte resa runt på samma sätt som tidigare för att få tag på varuprover. Ibland kan det också finnas mer information i webbhandeln om varorna än vad som finns i fysiska butiker. På webben finns ju ett större utrymme att informera konsumenterna än på en butikshylla eller på en förpackning.

För att hantera utmaningarna med e-handeln på bästa sätt är jag övertygad om att vi behöver ett starkare samarbete mellan marknadskontrollerande myndigheter inom EU. Från Kemikalieinspektionen lägger vi allt mer resurser på EU-samarbeten inom tillsynen och i dagsläget är vi med i sju olika EU-nätverk för tillsyn och marknadskontroll. Vårt mål med att medverka i nätverken är att uppnå en mer likvärdig tillsyn och marknadskontroll inom EU och att öka kvaliteten på kontrollen. Vi deltar i och leder vissa arbetsgrupper, genomför utbildningar och driver marknadskontrollprojekt tillsammans med andra EU-länder inom nätverken.

Att hjälpa varandra över nationsgränserna kommer att vara avgörande för att marknadskontrollen ska ge bra resultat framöver. För vår del är ambitionen självklar: skyddet för hälsa och miljö mot farliga kemikalier ska vara starkt, oavsett hur försäljningen av varor och produkter sker.

Nina Cromnier, Kemikalieinspektionen

Foto: Anette Andersson