Så hjälper vår marknadskontroll svensk industri

Transportstyrelsen genomför i dag marknadskontroll inom väg, järnväg och sjöfart. Marknadskontroll är ett intressant område som skiljer sig från Transportstyrelsens andra uppdrag. Inte minst för att vi i så hög grad kan arbeta med information och stöd. Kontrollen möjliggör ekonomisk utveckling samtidigt som den garanterar säkerhet, hälsa och konsumentskydd. Ett viktigt område, med andra ord!

Sverige är ett av världens mest fritidsbåttäta länder. När den senaste båtlivsundersökningen genomfördes 2015 var antalet fritidsbåtar i Sverige ca 822 000. Bara under förra året tillkom 20 000 nya fritidsbåtar.

Det senaste året har vi fördjupat vår dialog med de 380 svenska båttillverkare, som finns i våra register. Under året kommer vi att besöka 20 av dem i syfte att öka vår kunskap om deras vardag. I takt med att vi lär oss mer kan vi också skapa begripligare regler, påverka utvecklingen av standarderna och lättare säkerställa att de efterlevs. Inte sällan uppstår brister på grund av okunskap. EU:s regelverk är omfattande och jag ser att vårt arbete med att informera, ge råd och stöd (ibland under ganska lång tid) är väldigt viktigt.

Transportstyrelsen samverkar på fritidsbåtsområdet med 27 andra europeiska marknadskontrollmyndigheter. Det här är en förutsättning för en effektiv och likvärdig marknadskontroll. Särskilt med våra nordiska systermyndigheter har vi ett nära samarbete. Ett annat helt avgörande samarbete har vi med Tullverket. När vi får kännedom om produkter från tredje land som inte uppfyller kraven och är potentiellt farliga kontaktar vi Tullverket för att produkterna ska kunna stoppas vid EU:s yttre gräns.

Jag får ofta signaler om att det känns tillfredsställande för medarbetarna när de kan underlätta för svenska tillverkare att göra rätt. På så sätt blir vår marknadskontroll ett sätt för svenska företag att möjliggöra en ökad omsättning, förbättra sina exportmöjligheter till nya marknader och därmed skapa nya arbetstillfällen i Sverige.

Jonas Bjelfvenstam, generaldirektör, Transportstyrelsen

Foto: Liza Simonsson

Marknadskontroll – ett verktyg för att öka antalet strålsäkra produkter

Den 1 juni 2019 tillträdde jag som generaldirektör för Strålsäkerhetsmyndigheten. Detta är mitt första blogginlägg i rollen, även om jag inte är ny i bloggen. Marknadskontroll är ett känt begrepp för mig efter en längre tid som generaldirektör på Kemikalieinspektionen. Som nytillträdd generaldirektör för Strålsäkerhetsmyndigheten ägnar jag mig nu åt att sätta mig in i myndighetens olika ansvarsområden. Det finns en spännande bredd i verksamheten och jag ser fram emot tillfället att ta mig an marknadskontroll från en annan vinkel.

Marknadskontroll syftar till att garantera säkerhet, hälsa och konsumentskydd och att motverka snedvridning av konkurrens mellan företag. För oss på Strålsäkerhetsmyndigheten är det ett verktyg för att motverka att människor utsätts för onödiga risker från produkter med strålning. Det finns produkter på marknaden som kan vara skadliga om de används fel eller om de inte är tillverkade på ett säkert sätt. De kan vara lättillgängliga och billiga att införskaffa i och med handel över nätet, som sannolikt bara kommer att öka. Exempel på sådana varor kan vara laserpekare av olika slag där vi sett exempel på att laserpekare som inhandlats via e-handelssajter inte uppfyllt de krav som finns på märkning. Vår möjlighet att minska riskerna med sådana produkter är genom egna kontroller eller kontroller i samverkan med andra myndigheter.

Strålsäkerhetsmyndighetens uppdrag på området är att utföra marknadskontroll gällande tekniska anordningar som alstrar strålning och produkter där radioaktiva ämnen har tillsats trots förbud, det kan till exempel gälla leksaker eller kosmetika. Våra resurser för marknadskontroll har hittills fokuserats på starka laserpekare eftersom det är en populär produkt hos allmänheten som ligger inom vårt ansvarsområde. Under året har vi startat en rättsutredning som ska ge oss underlag så att vi kan bedöma om våra satsningar bör förändras på något sätt och eventuellt omfatta ytterligare produkter.

Vi samarbetar med andra myndigheter inom marknadskontroll, när vi testade laserpekare samarbetade vi exempelvis med Konsumentverket. Under hösten 2018 startade vi tillsammans med Elsäkerhetsverket en tillsyn av laserprojektorer, alltså showlaser eller discolaser, som finns tillgängliga på den svenska marknaden. För att involvera de som använder projektorerna frågade vi dem inför starten av tillsynsprojektet vilka sorts projektorer de använder och vilka modeller de ville att vi skulle testa. Utifrån deras förslag har vi köpt in ett antal projektorer som vi testar för att se om de uppfyller gällande krav. Tillsynen är inte avslutad än men vi har sett brister i de projektorer vi hittills testat. Projektet kommer att avslutas i höst, då vi också redovisar det slutliga resultatet.

Vi kommer att fortsätta att vidareutveckla samarbetet med övriga ansvariga myndigheter och berörda branscher. Därutöver ser jag ett behov av att öka medvetenheten hos konsumenterna kring de risker som finns med strålning från vanliga konsumentprodukter. Genom att stärka konsumenters kunnande kommer de att kunna ta ett eget ansvar för vilka
produkter de köper eller använder. Vi avser att öka våra informationsinsatser riktade till konsumenter så att de kan välja bort produkter som inte är strålsäkra.

Vi på Strålsäkerhetsmyndigheten välkomnar ständigt initiativ till samarbete så att risker med strålning kan hanteras även vid marknadskontroller med andra syften.

Nina Cromnier, generaldirektör, Strålsäkerhetsmyndigheten

Nollvision, elcyklar och artificiell intelligens

Samverkan är betydelsefull när det gäller våra möjligheter att bedriva en effektiv och ändamålsenlig marknadskontroll. Samarbetet med marknadskontrollmyndigheter i Sverige och inom EU är både givande och nödvändigt.

Under 2019 har vi tillsammans med Boverket startat upp ett marknadskontrollprojekt gällande motordrivna portar, en produkt som omfattas av både Byggproduktförordningen och Maskindirektivet.

Vi har utvecklat metoderna för omvärldsbevakning och marknadsanalys, exempelvis genom att analysera importstatistik från Tullverket för att på så sätt kunna skapa oss en bild av produktflöden och trender.

I början av året sjösattes strategin för Arbetsmiljöverkets nollvisionsarbete, med målsättningen att ingen ska behöva dö till följd av sitt arbete. Ett av fokusområdena kommer initialt att vara arbetsfordon och mobila maskiner. Vår marknadskontroll blir naturligtvis viktig, då bristfälliga maskiner och dess tillbehör utgör riskkällor.

Sedan en tid tillbaka har snabbfästen för grävmaskiner (quick couplers) varit uppe för diskussion. Detta då ett antal allvarliga olyckor har rapporterats, både i Sverige och i andra EU-länder. Det har rört sig om fall där påmonterade skopor lossnat och orsakat såväl svåra skador som dödsfall. Vi på Arbetsmiljöverket har deltagit på en internationell konferens tillsammans med representanter från både branschen och från marknadskontrollmyndigheter inom EU, i syfte att identifiera de huvudsakliga orsakerna till att vissa snabbfästen uppvisar brister och vilka åtgärder som kan vidtas i nästa steg. Ett gott exempel på samarbete som förhoppningsvis leder till att riskerna med denna produkt undanröjs.

Vidare så har vår ambition att arbeta mer proaktivt bland annat resulterat i ett marknadskontrollprojekt gällande elcyklar. Produkten är relativt ny och marknaden växer.

I maj gjorde vi oanmälda besök hos ett flertal återförsäljare i Stockholmsområdet. Det som kontrollerades var om elcyklarna uppfyllde de formella kraven om CE-märkning, bruksanvisning på svenska och försäkran om överensstämmelse. Totalt kontrollerades ett sextiotal olika modeller, och formella brister uppdagades gällande ett antal modeller.

Vi har även försökt lyfta blicken mot framtiden. Artificiell intelligens (AI) är redan nu en verklighet vi har att förhålla oss till, och omfattningen lär knappast minska framöver. Hur påverkar detta marknadskontrollen? Blir ansvarssubjekten desamma? Räcker de verktyg i form av lagar och regler som vi har idag? Detta är diskussioner vi för, och kommer att behöva föra framöver. Naturligtvis är det nödvändigt med samverkan även i dessa frågor.

Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör för Arbetsmiljöverket