Kanske årets sommarpresent värmer – ibland väl mycket

Aldrig har väl maj varit så kylig som i år. Men så plötsligt händer det. Strax kommer skolavslutning och sommarlov. Och sommarkvällar, då man äntligen får grilla.

För många har den trebenta kolgrillen i röd plåt sedan länge bytts mot utekök där gasolgrillen med tre, fyra lågor och en sidoplatta är en självklar del. En gasolgrill är en gasapparat och regleras under lagen om brandfarliga och explosiva varor. Och det finns många sätt att hantera gasolgrillen fel, så att det kan orsaka brand. Gasolgrillen kan också vara felaktigt konstruerad, eller ha rena produktionsfel. Eller också kan den användas på ett sätt som det inte var tänkt och därmed bli farlig.
På senare år har vi fått problem med små, platta gaskök, ni vet fyrkantiga – i samma form som en platt kartong – där man sätter in en engångsbehållare med gas under ett lock i ena sidan. Det är inte nödvändigtvis i Sverige vi har fått problem med dem, utan på andra ställen inom EU-marknaden. De små köken är konstruerade för att sätta en panna som är ungefär 15 cm i diameter över brännaren för att göra ett litet mål mat eller värma vatten. Men i Nederländerna, där gas ofta används som bränsle för all matlagning och uppvärmning, upptäckte myndigheterna för några år sedan att användare börjat sätta stora wok-pannor och paellapannor på köken. Med en för stor panna som breder ut sig över hela gasköket kommer snart luckan för gasbehållaren att bli varm, och då hettas gasbehållaren innanför luckan upp. Resultatet är naturligtvis livsfarligt, man riskerar explosiv brand.
Därför stoppade de holländska myndigheterna gasköken, trots att de uppfyllde kraven enligt den standard de konstruerats för att uppfylla. Eftersom importören fanns i Sverige bad den nederländska myndigheten Sverige om hjälp och vi ställde också krav på importören att ta bort produkten.
Det är oerhört viktigt att myndigheter har möjligheten och skyldigheten att agera för att skydda användare och vi på MSB tror också på samarbete mellan medlemsstaterna. EU-systemet bygger på att övriga medlemsstater ska följa efter och ställa samma krav som den första medlemsstatens myndighet, alternativt invända mot beslutet och förklara varför beslutet är felaktigt. Samtidigt ska ett ingripande vara proportionerligt.
Men ibland är situationen i Sverige annorlunda än i det land som agerade först. Då måste kanske ytterligare undersökningar ske. Det hände en typ av gasflaska av plastkomposit, som stoppats i Danmark men har utrustats lite annorlunda i Sverige. Därför tog det ett drygt halvår innan också Sverige, genom MSB, agerade på samma sätt som Danmark. Nu har beslutet i Danmark genomförts medan MSB: s beslut i Sverige är överklagat till domstol.
Men nu kommer sommaren, äntligen. Fortsätter sommaren som våren i maj så tror jag att terrassvärmare blir årets midsommarpresent. Det finns gasoldrivna terrassvärmare, avsedda för utomhusbruk. De är också gasapparater som regleras genom lagen om brandfarliga och explosiva varor – och farliga att tända inomhus, eller på en inglasad veranda.
Det finns även gasolvärmare – kaminer, populära i fritidshus och husvagnar – och alltså avsedda för värme inomhus. Men försäkra dig om att den är den är försedd med en tändsäkring, en säkerhetsanordning som ser till att gasoltillförseln stryps om lågan slocknar.
Så ska du köpa en gasoldriven apparat för till exempel matlagning eller matförvaring, belysning eller värme – kolla att gasapparaten är CE-märkt och har varnings- och annan märkning på svenska och är tillverkad för svenska förhållanden. Namn och adress på importör eller tillverkare ska finnas.
Tar du fram den gasoldrivna terrassvärmaren, gasolvärmaren, gasolspisen eller gasolgrillen som har stått över vintern – kolla att slangen inte blivit spröd och läcker gas. Då kan det flamma på ställen där det verkligen inte ska flamma och det kan bli riktigt farligt.
Läs bruksanvisningen ordentligt och läs också MSB:s informationsbroschyr om Gasol för hem och fritid som kan nås här: Gasol för hem och fritid
Saluför du gasapparater, eller är potentiell köpare, kan du på samma ställe hitta ett informationsblad om vilka krav på märkning och varningsinformation gasolgrillar ska uppfylla vid försäljning. Den kan förresten du också läsa medan du väntar på att det du grillar ska bli färdigt, så kan du jämföra om din grill var märkt som den ska vara när du köpte den.
Och tänk på att det även finns regler för hur gasolbehållare ska förvaras! För hemmafixaren finns mer information här: Förvara gasol hemma

Ha en trevlig – och lagom varm – sommar!

Nils Svartz, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB

Egentillverkade eller CE-märkta medicinska gasanläggningar på sjukhus – det är frågan?

Egentillverkade eller CE-märkta medicinska gasanläggningar på sjukhus – det är frågan?

När medicinska gasanläggningar är installerade, utbyggda, modifierade, idrifttagna, använda och underhållna enligt tillverkarens instruktion och anslutna i enlighet med avsedd användning ska de inte innebära någon risk som inte är reducerad till en acceptabel nivå. Detta gäller både vid normal användning och vid första felfall.

Vårdgivaren kan låta tillverka den medicinska gasanläggningen i egen regi – då definieras den som egentillverkad av vårdgivaren – eller beställa en färdig medicinsk gasanläggning från en tillverkare som CE-märker den enligt det medicintekniska direktivet.

Endast ett fåtal av de mindre gasanläggningarna är CE-märkta i sin helhet. De allra flesta är att betrakta som egentillverkade medicintekniska produkter, vilket innebär att vårdgivarna har tillverkaransvar – med allt vad det innebär. Det här är något som i många fall missas. I flera fall är många parter inblandade utan att någon tar helhetsansvaret, det helhetsansvar som vårdgivaren har enligt föreskriften SOSFS 2008:1.

Utvecklingen av sjukvården innebär att det på många ställen görs ombyggnationer och nybyggen runt om i Sverige. Här är det viktigt att vårdgivarna gör ett val om en CE-märkt gasanläggning ska upphandlas eller om egentillverkning måste till. Även vid egentillverkning sker oftast upphandling av entreprenör för byggandet av gasanläggningen. Om vårdgivaren redan i upphandlingsförfrågan klargör vem som ska representera vårdgivaren, det vill säga utgöra den legala tillverkaren, kan vårdgivaren lättare få koll på vilken egentillverkningsdokumentation som överförs till vårdgivaren när projektet är slutfört.

Fokus för IVO:s marknadskontroll 2017 är hur vårdgivare säkerställer drift och dokumentation vid byggprojekt som kan påverka egentillverkade medicinska gasanläggningar. Vår förhoppning är att vårdgivarna ska förstå sitt tillverkaransvar när det gäller dessa anläggningar och att de gör rätt från början redan i projekteringsfasen. Då får vårdgivaren kontroll över sin egentillverkade medicinska gasanläggning.

Gunilla Hult Backlund, Inspektionen för vård och omsorg (IVO)

Internetköp kräver också källkritik

Tillgången på internet och sociala medier och hur det påverkar vårt sätt att läsa nyheter och ta till oss fakta diskuteras livligt. Vi har fått helt nya möjligheter att sprida och ta till oss information – men det finns också avigsidor med det nya medielandskapet. Ett problem är att felaktiga nyheter, ”fake news”, planteras av exempelvis ideologiska eller kommersiella skäl och sprids vidare, ibland av intet ont menande personer som tror att uppgifterna är sanna. Den 13 mars i år uppmärksammades därför ”Källkritikens dag” för första gången, på initiativ av Metros Viralgranskaren. Även skolornas roll för att peka på behovet av källkritik från oss var och en lyfts fram i debatten.

Vi som arbetar med marknadskontroll av produkter kan se en liknande utveckling. Internethandel har många fördelar för både köpare och säljare. Oavsett om du bor i storstad eller landsbygd kan du t.ex. köpa specialprodukter som du tidigare bara kunde köpa i vissa större städer. Omkostnader och försäljningspris kan hållas lägre än i fysiska butiker. Det är möjligt att bygga upp en framgångsrik verksamhet som fyller högt ställda krav oavsett om verksamheten utgår från Heby, Lammhult eller Hongkong. Antalet produkter blir fler och fler, och det är enkelt att sälja produkter över i princip hela världen. Men hur vet jag att det inte är ”fake products” som jag köper?

Jag kan sitta hemma och beställa elprylar från en webbsida med svensk text och betala med svensk valuta för att sedan när varorna levererats till mig upptäcka att jag köpt av ett företag baserat i ett land utanför EU. Om CE-märke och säkerhetsanvisningar på svenska saknas har jag inte köpt en produkt avsedd att säljas i Sverige. Produkterna uppfyller inte EU-kraven på märkning och dokumentation och är alltså inte tillverkade för att användas i Sverige. I värsta fall kan produkterna vara farliga, om de inte följer internationell standard och uppfyller EU-krav på exempelvis elsäkerhet och störningar (EMC). Tyvärr har vi sett produkter som köpts via nätet, t.ex. mobilladdare, balansbrädor och ledlampor, med stora säkerhetsbrister.

Åter till parallellen med ”fake news” och behovet av källkritik. Enligt Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet, får vi allt mer information som inte passerat några kvalitetskontroller. Detta gör att ansvaret allt mer förskjuts från traditionella grindvakter, som de journalistiska medierna, till oss som medborgare. Därför blir det allt viktigare att vi utvecklar våra kunskaper och förmågor att välja, söka och bedöma information och dess tillförlitlighet.

På samma sätt behöver vi utveckla vårt sätt att söka och bedöma information om produkter som vi köper via internet, att vara källkritiska. Här är några enkla råd:
• Verkar företaget som marknadsför produkterna trovärdigt?
• Har du tidigare erfarenhet av företaget?
• Ställ gärna frågor om CE-märkning, anvisningar på svenska och vilket företag som är leverantör. Bilder på märkningen kan vara till hjälp. Om du har svårt att få vettiga svar finns skäl att vara misstänksam.
• Är en produkt förvånansvärt billig? Det är en fråga som man bör ställa sig vid internetköp, på lågprismarknaden och på semesterresan. Piratkopierade produkter är ibland billigare beroende på att man sparat bort på säkerhetsdetaljer i produktionen.

Det kan också vara en produkt som snabbt växer i popularitet som gör att tillverkare som saknar kunskap om produktkrav involveras.
Om du trots allt köper en produkt som inte håller måttet är det i första hand till leverantören du ska ställa krav. Inom Europa kan Konsument Europas klagoguide användas. Tipsa gärna oss på Elsäkerhetsverket om du träffar på misstänkta elektriska produkter eller leksaker, men glöm inte att reklamera produkterna – du kan göra skillnad!

Elisabet Falemo, Elsäkerhetsverket