Stärkt tillsyn med helhetssyn – summering av nio år som GD för Kemikalieinspektionen

Efter snart nio år som generaldirektör för Kemikalieinspektionen börjar jag i juni på ett nytt uppdrag som GD för Strålsäkerhetsmyndigheten. Detta är alltså högst sannolikt inte mitt sista inlägg på GD-bloggen, men det sista som generaldirektör för Kemikalieinspektionen. Jag vill därför ta tillfället i akt att summera de senaste årens utveckling inom marknadskontrollen på kemikalieområdet.

Sedan 2010 har Kemikalieinspektionen förstärkt tillsynsverksamheten avsevärt, med fler anställda inspektörer och en kraftig ökning av antalet genomförda inspektioner per år. Vi bedriver i dag tillsyn inom tre produktgrupper: kemiska produkter, bekämpningsmedel och varor som leksaker, elektronik och kläder. Indelningen i de tre produktgrupperna och satsningen på förstärkt tillsyn har gett oss möjlighet att utveckla spetskompetens inom de olika lagstiftningsområdena.

En stor del av ökningen av varutillsynen har blivit möjlig genom regeringens satsning på en handlingsplan för en giftfri vardag. Detta har inneburit att vi kan lägga särskilt fokus på tillsyn av kemikalier i varor som är tillgängliga för konsumenter, inte minst barn. Vi publicerar i dag tillsynsrapporter från alla våra varuprojekt på vår webbplats och resultaten får ofta stort genomslag i medierna. Genom att arbeta med kommunikation får vi en spridningseffekt så att även företag som inte blivit kontrollerade säkerställer att de följer lagstiftningen. Det finns fortfarande stora utmaningar, men våra resultat pekar på förbättringar inom flera branscher och många företag har en större medvetenhet än tidigare om farliga ämnen i varor.

En annan utveckling är att både handeln och tillsynen har blivit mer internationell. I dag samverkar vi i åtta EU-nätverk för tillsyn, vilket bland annat medför att vi får en mer likvärdig marknadskontroll inom EU. Vi gör gemensamma tillsynsprojekt, diskuterar frågor om tolkning av lagstiftningen, har inspektörsutbyte, tar fram tillsynsguider och delar erfarenheter med varandra.

Handeln via internet har också ökat kraftigt och många privatpersoner köper i dag varor via nätet direkt från företag utanför EU. Det finns då en större risk att varorna inte är anpassade till EU:s krav på produktsäkerhet och kemikalieinnehåll. När konsumenter handlar direkt av företag utanför EU har tillsynsmyndigheter inget företag i EU att rikta krav på åtgärder mot. Här krävs ett utökat samarbete mellan tillsynsmyndigheter i olika länder.

En viktig del i framgångarna för vår tillsyn under de här åren har varit att vi drar nytta av den samlade kompetens som finns på myndigheten. Vår enhet för upplysning sprider kunskap från tillsynen till företagen och våra inspektörer sprider information som upplysningstjänsten tagit fram. I vissa tillsynsärenden behövs riskbedömningar och då har vi möjlighet att involvera erfarna medarbetare som främst arbetar med förslag om klassificering och begränsning av kemiska ämnen på EU-nivå. Tillsynen bidrar också till vårt arbete med att utveckla lagstiftningen, för att nya regler ska vara lätta både att följa och kontrollera.

Det är en styrka för att ha all denna kompetens och de olika uppdragen samlade under ett tak. Inte minst mot den bakgrunden är jag säker på att Kemikalieinspektionen har goda förutsättningar att möta nya utmaningar och utveckla marknadskontrollen ytterligare under de kommande åren.

Nina Cromnier Generaldirektör, Kemikalieinspektionen

Standardisering och marknadskontroll hänger ihop

Är det lämpligt att en myndighet sitter tillsammans med industriföreträdare i standardiseringskommittéer som tar fram standarder, för att sedan utöva marknadskontroll med harmoniserade standarder som grund?

Ja, för vår del fungerar det mycket bra. Varje myndighet måste naturligtvis göra sina bedömningar, men jag tror att en framgångsfaktor för Elsäkerhetsverkets marknadskontroll är att vi är väl bekanta med tekniska standarder och arbetet med dem.
Här är några av de områden som vi varit delaktiga i under senaste året:

  • En svensk nationell standard har utarbetats för att komplettera den harmoniserade standarden för anslutning av lampor. Med detta tillgodoses elsäkerheten för uttag i äldre svenska anläggningar.
  • Nya handböcker har tagits fram för att underlätta för dem som använder standarder för elfordonsladdning och solcellsinstallationer.
  • Flera tekniska kommittéer fortsätter en intensiv utveckling av standarder som kan möta framtidens krav på flexibilitet i energisystemet och lokal produktion. Ett exempel är säkerhet vid anslutning av mikroproduktion.

Elsäkerhetsverkets engagemang i standardiseringsarbetet är viktigt för en god säkerhetsnivå i starkströmsanläggningar, elektrisk utrustning och produkter och för att dess EMC-egenskaper ska upprätthållas. Sedan många år deltar vi aktivt i standardiseringsarbetet inom det elektrotekniska området. Det sker nationellt, europeiskt och internationellt med egen personal eller i samarbete inom den svenska nationalkommittén SEK Svensk Elstandard, där Elsäkerhetsverket är medlem. Under 2018 har våra medarbetare deltagit i standardiseringsarbetet inom 15 tekniska kommittéer.

Vi ser att en betydande andel av våra resurser går åt till standardiseringsmedverkan, cirka 6 % av vårt förvaltningsanslag. Samtidigt ser vi flera fördelar för andra delar av vårt arbete. Våra medarbetare har god kontakt med teknikutvecklingen, ökar sin kompetens och kan fånga upp tidiga trender. Vi kan med vår kompetens påverka så att relevanta säkerhetskrav ställs i tidigt skede. Arbetet i standardiseringskommittéerna gör också att frågeställningar blir allsidigt belysta och kraven blir tekniskt möjliga att uppfylla. I vår roll är det naturligt att också se till konsumenterna och allmänhetens intressen.

Sedan flera år är Elsäkerhetsverkets föreskrifter uppbyggda på sådant sätt att de främst innehåller grundläggande krav på god elsäkerhetsteknisk praxis och några få detaljkrav. Det nationella regelverket för elanläggningar i Sverige är begränsat till att i huvudsak innehålla övergripande säkerhetskrav. Föreskrifterna hänvisar sedan i sin tur till gällande standarder. Standarden är inte bindande vilket innebär att det går att uppfylla det grundläggande säkerhetskravet på andra sätt. Detsamma gäller produkter som är tillverkade enligt harmoniserade standarder. De förväntas uppfylla de övergripande säkerhetskrav som anges i föreskrifterna. Detta har gällt för huvuddelen av det elektriska materiel som säljs i Sverige sedan anslutningen till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) 1994.

Vi ställs nu inför nya utmaningar genom att stor del av handeln med elektriska produkter är global. Det blir därför än viktigare att sträva efter gemensamma krav i den internationella standardiseringen. Om alltför omfattande särkrav införs inom EU/EES-området riskerar vi att e-handelsplattformar och mindre seriösa företag ökar sina marknadsandelar på bekostnad av de företag vars produkter omfattas av den europeiska regleringen och tillhörande marknadskontroll.

I en alltmer globaliserad och digitaliserad värld har marknaden, och vi med den, allt att vinna på myndigheters standardiseringsmedverkan och andra centrala samarbeten!

Elisabeth Falemo, Generaldirektör Elsäkerhetsverket

Konsumenter äger makten, men marknadskontrollen gör det lätt att välja rätt

I november förra året släppte International Energy Agency (IEA) sin rapport – World Energy Outlook. I rapportens New Policies Scenario gör IEA bedömningen att den globala energianvändningen kommer att öka med 27 procent till år 2040. Energieffektivisering är en viktig pusselbit för att hejda utvecklingen av en ökad energianvändning, och utan fortsatt energieffektivisering bedöms energiefterfrågan vara dubbelt så hög år 2040 jämfört med idag.

Detta visar på hur viktigt det är att marknadskontrollmyndigheter runt om i världen fortsätter att driva på utvecklingen av mer energi- och resurseffektiva produkter. För Energimyndighetens del handlar det om att säkerställa att produkter som släpps ut på den svenska marknaden följer EU:s lagstiftning avseende ekodesign och energimärkning – vilket är en förutsättning för att vi ska kunna minska vår energianvändning.

Innan årsskiftet och under januari i år röstade EU igenom reviderade krav för nio produktförordningar och en helt ny ekodesignförordning för servar och datalagringsprodukter. Dessutom togs beslut om att ändra energimärkningsetiketten för de produkter som har krav på energimärkning.

På den nya energimärkningsetiketten som införs under 2021 kommer skalan att sänkas tillbaka till A-E istället för A+++- E. Att man behöver göra detta beror på att produkter blivit allt mer effektiva och att skalan så att säga slagit i taket. Dessutom visar undersökningar att konsumenter är mer benägna att välja en produkt med märkning A framför en med märkning B, än vad de är i valet mellan A+ och A++.

EU-kommission bedömer att de nya etiketterna kommer att spara 38,1 TWh per år från år 2030. Det går att jämföra med hela Ungerns årliga energianvändning, eller en tiondel del av Sveriges. Det tycker jag och säkert flera med mig är ganska häftigt.

Det handlar dock inte bara om energianvändningen i bruksfasen utan om att förlänga en produkts livslängd. Många av de produkter vi använder dagligen såsom teven, diskmaskinen, tvättmaskinen eller kylskåpet, är produkter som förr eller senare går sönder. Jag tror alla varit med om att det ibland är billigare att köpa en helt ny pryl än att köpa in reservdelar (om det ens går). För att bryta trenden av att vi hellre köper nytt än reparerar, så har EU infört nya krav på resurseffektivitet.

Kraven på resurseffektivitet regleras via de nya ekodesignförordningarna som träder i kraft under 2021. Kraven ska underlätta produkternas reparerbarhet, återanvändning och återvinning. Snart måste tillverkare säkerställa att det finns reservdelar som ska kunna göras tillgängliga inom en begränsad leveranstid. Dessutom ska det finnas information om hur man tar isär komponenter för att underlätta materialåtervinning.

I år har kylar och frysar, skärmar, disk- och tvättmaskiner samt svetsutrustning fått nya resurseffektivitetskrav som gäller från år 2021, men betydligt fler produkter står på tur och kommer få liknande krav framöver.

Visst är det tur att vi har fungerande regelverk som gör det enkelt för oss alla att välja rätt? Men för att minska energianvändningen och påverkan på klimatet bär vi alla också ett eget ansvar.

Nyligen gick Energimyndighetens egna energikonferens Energiutblick av stapeln. Det blev en välbesökt och lyckad dag med många spännande talare och möten över branschgränserna.

Temat för dagen löd: Så accelererar vi energiomställningen – med människan i centrum. Vi har kommit till en punkt där vi bland annat tack vare effektiv marknadskontroll har en stor mängd välfungerande och energieffektiv teknik till vårt förfogande – men för att uppnå ett hållbart samhälle måste omställningen till ett förnybart och energieffektivt energisystem gå ännu snabbare.

Nu är det upp till oss, vi som marknadskontrollmyndigheter, privatpersoner, medmänniskor, med flera, att börja skapa en verklig förändring

Robert Andrén, Generaldirektör Energimyndigheten