Marknadskontroll en del i ett samlat arbete för säkra och fungerande produkter

Elsäkerhetsverkets operativa vision verksamhet bygger på att vi måste arbeta brett för att uppnå en god elsäkerhet och störningsfrihet. För att uppnå detta har vi identifierat tre delar, som sinsemellan har inbördes samband.

  • Säkra och fungerande anläggningar och produkter
  • Tillräckligt medvetande hos allmänheten
  • Rätt kompetens hos yrkesfolk och branschaktiva

Idag arbetar myndigheten med stödjande och kontrollerande verksamhet som omfattar hela kedjan: den som tillhandahåller en produkt – den som utför installationen – den färdiginstallerade anläggningen – användningen av produkten. Med detta helhetsperspektiv kan vi uppnå samordningseffekter mellan olika avdelningar inom Elsäkerhetsverket.

Marknadskontroll är ingen löpande band-verksamhet utan bygger på en noggrann omvärldsanalys och en förmåga att snabbt kunna ändra fokus utifrån vad som händer i samhället. En viktig pusselbit är myndighetens förmåga att välja rätt verktyg mot rätt aktör. Vi tänker oss att aktörernas vilja och förmåga till regelefterlevnad följer en normalfördelningskurva, en klockkurva, där den vänstra delen av kurvan symbolisera tillverkare och importörer som inte alls vill följa regler eller ta till sig kunskap om reglerna. Den högra delen av kurvan är de som är väl insatta i reglerna och anstränger sig för att följa dessa. Dessa är viktiga förebilder som vi kan ha hjälp av i vårt arbete. Den stora gruppen aktörer, i mitten, vill göra rätt men har kanske begränsad kunskap eller otillräckliga rutiner för att lyckas helt.

Vi på Elsäkerhetsverket ser det som vår uppgift att förbättra kunskap och utförande hos så många aktörer som möjligt, alltså driva utvecklingen åt höger i diagrammet.
Ibland är dialog, utbildning och informationsspridning mycket verksamt, ibland är hårdare myndighetsutövning genom bindande beslut, utkrävande av vite m.m. nödvändigt. Det finns stora fördelar med att kombinera den vägledande och stödjande verksamheten med marknadskontrollen. Vi kan vara flexibla när det gäller vilka verktyg som ger bäst effekt i varje enskilt fall, det är så vi når framgång med vår verksamhet. Vår vägledande verksamhet gäller rådgivning runt lagstiftning och regelefterlevnad i allmänhet, aldrig rörande specifika produkter då det kan leda till intressekonflikt om det senare visar sig att produkten blir föremål för ytterligare tillsyn, till exempel vid ett olycksfall.
Det är viktigt att bibehålla sakkompetens där marknadskontrollen utförs. Det är marknadskontrollen som är grindvakt för vad som kan anses som tillräckligt säkert. Genom att expertmyndigheterna har ansvar för marknadskontroll inom sitt expertområde kan myndighetens expertkunskaper även återföras till marknaden genom deltagande i framtagandet av produktstandarder. Den tekniska kompetensen att avgöra säkerheten hos en produkt och inte bara standardefterlevnad är mycket värdefull i de fall de ekonomiska aktörerna har frångått standard till förmån för nya modernare tekniska lösningar.
Detta är min sista krönika i GD-bloggen eftersom jag snart avslutar mina nio år som myndighetschef. Samarbetet med andra myndigheter kring marknadskontroll har på många sätt varit både lärorikt och utvecklande för verksamheten. Tack för gott samarbete!

Elisabet Falemo, Generaldirektör, Elsäkerhetsverket

Det våras för digitalisering och tillståndsprövningar

Snöfattig har vintern varit på många håll i landet. Kanske har det bidragit till att klimatfrågan nämns allt oftare i samhällsdebatten. På Naturvårdsverket märker vi av ett ökat fokus på klimat genom fler uppdrag med relation till klimat, fler frågor till myndigheten och fler besök på vår webbplats.

För att bidra till att minska både klimatpåverkan och annan miljöpåverkan för elutrustning och batterier har vi lagom till vårens antågande lanserat e-tjänsten för utökat producentansvar (EUPA). I tjänsten kan producenter av elutrustning och batterier anmäla sig och lämna uppgifter för den årliga rapporteringen i enlighet med producentansvaret. Detta nya it-stöd för ska bidra till att göra den digitala rapporteringen enklare för företag som omfattas av producentansvaret. Den ska också ge nya möjligheter för tillsynsarbetet och samtidigt möjligheter till bättre statistik om avfall.

Tanken är att det ska bli lättare för hushållen att källsortera en ännu större del av sitt avfall. Från och med 2021 kommer insamlingssystemen behöva ha tillstånd för att samla in förpackningar och returpapper från hushåll. Idag är det ungefär 30-40 procent av hushållen som har bostadsnära insamling (enligt Avfall Sverige). Målet är att alla i Sverige erbjudas bostadsnära insamling från 2025. Naturvårdsverket är mitt upp i att vägleda i den ansökningsprocessen. Ett annat viktigt arbete är att tolka hur förordningarna och lagtexter ska appliceras i praktiken.

När vi nu går mot varmare och ljusare tider och ni kanske börjat tänka på picknick utomhus, kan det vara bra att veta att EU har fattat beslut om ett så kallat engångsplastdirektiv. Direktivet innehåller en rad åtgärder om hur medlemsländerna ska komma till rätta med vissa plastprodukters negativa påverkan på miljön. För att minska nedskräpningen och effektivisera resursanvändningen. Vissa engångsartiklar av plast kommer att förbjudas medan andra ska användas i mindre omfattning än idag. Andra åtgärder och förändringar är märkning av produkter, informationsinsatser, nationella mål för minskad användning, ökade mål för insamling och utökat producentansvar. För den som vill veta mer finns information på Naturvårdsverkets webbplats.

Att sluta cirklar blir alltmer centralt. Åtgärderna i EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi berör alla delar av samhället. Att ställa om till en cirkulär ekonomi är ett långsiktigt åtagande och vi behöver alla vara med och bidra till ett mer resurseffektivt samhälle.

Björn Risinger, Generaldirektör, Naturvårdsverket

 

Säkerhetsbrister på lekland

Alla barn har rätt till lek i en stimulerande, trygg och lämplig miljö. Det framgår av FN:s konvention om barns rättigheter. Men det är också viktigt att leken är säker. Tyvärr är den inte alltid det. Det har vi kunnat se både genom anmälningar till Konsumentverket och genom de två kontroller vi har gjort.

Antalet anmälningar till Konsumentverket om olyckor på lekland har ökat sedan 2005, då den första anmälan kom in. Totalt har myndigheten fått in drygt ett åttiotal anmälningar från konsumenter och underrättelser från företag om olyckor på lekland. De flesta olyckorna har varit relaterade till hoppborgar, rutschbanor och studsmattor. De vanligaste skadorna är frakturer, följt av huvudskador.

Bristerna som vi har upptäckt vid våra kontroller handlar i de flesta fall om felaktiga konstruktioner, men även om slitage och eftersatt underhåll. Bland de allvarligaste felen som upptäckts var konstruktioner med öppningar där barn riskerar att fastna med huvudet och strypas eller hängas. Detta fanns på alla granskade lekland.

Det här är både skrämmande och helt oacceptabelt. Visst är all lek av vildare karaktär förenad med vissa risker. Det vet nog alla föräldrar. Att barn till exempel krockar med varandra är svårt att komma ifrån. Men i anmälningarna till Konsumentverket är rutschbanor, hoppborgar och studsmattor iblandade i de flesta olyckorna. Här är det fråga om risker som går att förebygga, bland annat genom årliga besiktningar, tätare egenkontroller, övervakning av besökarna samt, inte minst, att identifierade brister åtgärdas.

Med anledning av att vi i vår senaste kontroll har kunnat konstatera att säkerheten inte har blivit bättre valde jag att skriva till branschen. I brevet betonar jag bland annat kravet på årlig besiktning och att säkerhetsbrister som påträffas måste åtgärdas, i de allvarliga fallen omedelbart. Det är inte acceptabelt att allvarliga risker finns kvar efter att de identifierats.

I år har vi inlett en större granskning av lekland. Ser vi fortsatta brister i säkerheten kommer vi inte att tveka inför att vidta rättsliga åtgärder. Det kan handla om förbud och det kan handla om höga viten och sanktionsavgifter. Driver man lekland har man ett mycket stort ansvar att se till att utrustning och miljö är säker.

Cecilia Tisell, Generaldirektör, Konsumentverket