Produktinformation – till vilken nytta?

Boverket har tillsynsansvar för byggprodukter. För byggprodukter handlar CE-märkning om informationsöverföring från tillverkare till användare. CE-märkning av byggprodukter betyder att deras prestanda har bedömts och redovisats på ett harmoniserat sätt, men i slutänden är det användaren som själv måste avgöra om produkten går att använda som han eller hon tänkt sig. Man skulle därför kunna säga att byggproduktförordningen är något av en gökunge i CE-märkningsboet eftersom CE-märkning av produkter enligt andra rättsakter i princip betyder att produkterna är säkra eller godkända.

CE-märkning av byggprodukter blev inte obligatorisk förrän 2013 och Boverkets medarbetare använder fortfarande mycket resurser för att förklara hur det ska fungera och se till att det fungerar. Det var i samband med ett informationsföredrag för betongbranschen som mina medarbetare fick frågan: ”Men vem blir glad av att få den här informationen?”

Det svar som ligger närmast till hands är byggherren, som ju ansvarar för att se till att det färdiga byggnadsverket uppfyller de tekniska egenskapskraven. Det innebär bland annat att byggherren ska välja lämpliga byggprodukter. Informationen i prestandadeklarationen och CE-märkningen är därför nödvändig för att byggherren ska kunna ta reda på produktens väsentliga egenskaper.

Jag har inte alltid varit generaldirektör. Under mina år på Boverket har jag arbetat med många olika frågor, bland annat med konstruktion, och är därför medveten om vilka utmaningar byggherren får möta. Utan tillförlitlig information om byggprodukters prestanda blir det mycket svårare, om inte omöjligt, att bygga på ett säkert sätt. Jag skulle därför vilja säga att det i det stora hela handlar om mycket mer än om enskilda byggprojekt. Det handlar om frihet under ansvar. Vi ska ha tillit till systemet och mellan de olika aktörerna som alla gör sin del för att systemet ska fungera. De aktörer som inte följer spelreglerna ska fångas upp av tillsynsmyndigheterna.

I slutet av november fick Boverket besök av en lettisk myndighet som arbetar med tillsyn på byggarbetsplatsen. Utvecklingen i Lettland tog fart efter att ett köpcentertak kollapsade för fyra år sedan och femtio personer omkom. Då inrättades en central myndighet för byggtillsyn, som ett yttersta skydd när tilliten till byggherren sviktar. Myndigheten har mätapparatur med sig ut på utvalda byggen och kontrollerar att byggherren använt lämpligt material. Om olämpliga eller tveksamma produkter använts så informeras marknadskontrollmyndigheten som då kan vidta åtgärder mot dessa produkter. I Sverige lägger vi ett stort ansvar på verksamhetsutövare att följa regelverket och har inte den typen av aktiv tillsyn. Vi har inte heller någon central tillsyn över byggprocessen, utan den utövas av kommunernas byggnadsnämnder.

I avsaknad av en central tillsynsfunktion som sätter stopp för felanvändning av byggprodukter spelar marknadskontrollen en desto viktigare roll. Marknadskontrollens uppgift är att sålla bort de byggprodukter som inte följer gällande regler om produktinformation och som inte uppnår den prestanda som tillverkaren utlovat. Om undermåliga byggprodukter försvinner från marknaden blir det genast mycket lättare för byggherren att göra medvetna val och se till att det som byggs håller rätt kvalité. Det innebär också att samhället kan fortsätta ha tillit till byggherren.

Anders Sjelvgren, Boverket

Global e-handel en utmaning för marknadskontrollen

E-handeln ökar och svenska konsumenter kan beställa varor via mobilen direkt från företag i Asien. För marknadskontrollen innebär globaliseringen och den tekniska utvecklingen både utmaningar och möjligheter. I den globala handeln är nationella strukturer underordnade, men myndigheternas befogenheter sträcker sig fortfarande bara inom nationsgränserna.

Förra året växte e-handeln i Sverige med 16 procent och två av tre svenska konsumenter uppger att de handlat på nätet den senaste månaden, enligt E-barometern som tas fram av Postnord, Svensk Digital Handel och HUI Research. Bland de vanligaste varorna som svenskarna köper i e-handeln återfinns kläder, hemelektronik och leksaker. Detta är också varor som vi från Kemikalieinspektionen granskar i marknadskontrollen och där det tyvärr inte är ovanligt att vi hittar kemikalier som är förbjudna i EU-lagstiftningen.

Det finns i dag många olika varianter av hur företagens försäljning av varor via nätet till svenska konsumenter är konstruerad:

•  Företag i andra EU-länder som säljer på den svenska marknaden
•  Företag utanför EU som säljer på den svenska marknaden
•  Svenska företag som driver e-handelssidor som fungerar som portaler till andra svenska företag
•  Globala internetportaler som Amazon och Ebay
•  Webbsidor med internetförsäljning som saknar företagsuppgifter
•  Direktförsäljning till svenska konsumenter från leverantörer i utlandet via appar, till exempel Wish

De största utmaningar som jag ser med e-handeln ur ett tillsynsperspektiv är att hitta rätt företag att kontrollera och hur vi kan utföra marknadskontroll på utländska företag. Myndigheter som bedriver marknadskontroll i det land där det utländska företaget är baserat har inget ansvar för hur det ser ut på den svenska marknaden. Samtidigt har inte svenska myndigheter juridiskt ansvar för att utföra marknadskontroll av det utländska företaget.

En annan utmaning är att det inte alltid framgår av e-handelssidorna vilket företag som är högst upp i den svenska leverantörskedjan, något som kan innebära oklarheter om vilket företag vi har tillsynsanvar för. Detta är av stor betydelse för våra möjligheter att kontrollera att kemikalielagstiftningen följs, då vi främst har tillsynsansvar över primärleverantörer, det vill säga tillverkare och importörer. När det gäller försäljning direkt till konsument från utländska leverantörer via exempelvis mobil-appar så är det viktigt att konsumenterna är medvetna om att de i många fall riskerar att köpa mindre säkra produkter. Detta eftersom regelverket kan se annorlunda ut i länderna som försäljningen sker ifrån.

En stor fördel med e-handeln när vi bedriver tillsyn är att det är lätt för oss att hitta produkter att köpa in för analys. Våra inspektörer behöver inte resa runt på samma sätt som tidigare för att få tag på varuprover. Ibland kan det också finnas mer information i webbhandeln om varorna än vad som finns i fysiska butiker. På webben finns ju ett större utrymme att informera konsumenterna än på en butikshylla eller på en förpackning.

För att hantera utmaningarna med e-handeln på bästa sätt är jag övertygad om att vi behöver ett starkare samarbete mellan marknadskontrollerande myndigheter inom EU. Från Kemikalieinspektionen lägger vi allt mer resurser på EU-samarbeten inom tillsynen och i dagsläget är vi med i sju olika EU-nätverk för tillsyn och marknadskontroll. Vårt mål med att medverka i nätverken är att uppnå en mer likvärdig tillsyn och marknadskontroll inom EU och att öka kvaliteten på kontrollen. Vi deltar i och leder vissa arbetsgrupper, genomför utbildningar och driver marknadskontrollprojekt tillsammans med andra EU-länder inom nätverken.

Att hjälpa varandra över nationsgränserna kommer att vara avgörande för att marknadskontrollen ska ge bra resultat framöver. För vår del är ambitionen självklar: skyddet för hälsa och miljö mot farliga kemikalier ska vara starkt, oavsett hur försäljningen av varor och produkter sker.

Nina Cromnier, Kemikalieinspektionen

Foto: Anette Andersson

Att göra Sverige lite bättre

Post- och telestyrelsens (PTS) vision är att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.

En del av PTS verksamhet är marknadskontroll av radioutrustning som sätts på den svenska marknaden. Från och med den 13 juni 2017 måste radioutrustning som släpps ut på marknaden uppfylla kraven i radioutrustningsdirektivet, direktiv 2014/53/EU (även kallat RE-direktivet eller RED).

Vår löpande produktkontroll är inriktad på att granska överensstämmelsen mot väsentliga (tekniska) radio- och EMC-krav samt administrativa krav. En stor och ökande del av arbetet med marknadskontroll handlar om att informera om vad som gäller för tillverkare, importörer, distributörer och konsumenter. Det arbetet sker bland annat genom seminarier, artiklar i press samt via sociala kanaler.

Jag tycker att det är viktigt med en marknadskontrollsprocess som utgår från ett brett och riskbaserat urval av produkter. Med ett kontinuerligt stort inflöde av nya radiobaserade produkter, är det avgörande att dessa uppfyller de krav som ställs för att vi ska uppnå en rimligt störningsfri radiomiljö. Det är också tydligt att en fungerande marknadskontroll även bidrar till en jämn spelplan för aktörer som vill producera och sälja produkter i Sverige och EU.

För att utöva en effektiv marknadskontroll behövs också samarbete mellan nationella och internationella marknadskontrollmyndigheter. Inom EU bedrivs arbetet bland annat genom Administrative Cooperation Group (AdCo) samt inom Norden genom möten med våra nordiska marknadskontrollmyndigheter med ansvar för RED. Inom Sverige sker samarbetet bland annat genom Marknadskontrollrådet men även direkt mellan myndigheter, för PTS del bland andra Elsäkerhetsverket.

EU-kommissionens Information and Communication System on Market Surveillance (ICSMS) är ett bra verktyg för att synliggöra marknadskontrollsärenden inom EU och därmed kan vi ha en samordnad och mer effektiv marknadskontroll.
Ett exempel på ett myndighetsöverskridande samarbete inom Marknadskontrollrådet är den nystartade e-handelsgruppen där Konsumentverket, Arbetsmiljöverket, Kemikalieinspektionen, Tullverket, Transportstyrelsen, Swedac, och PTS ingår. Målet är att bredda kunskapen hos myndigheterna när det gäller e-handel samt att informera konsumenter om de eventuella risker som finns vid e-handel. E-handelsgruppen kommer att tillsammans kontrollera tre olika modeller av hoverboards (balansbräda) med inbyggda radiofunktioner från aktörer i Sverige, inom EU och utanför EU.

Min uppfattning är att ett ständigt lärande, utvärdering av interna processer, fungerande informationsdelning samt gränsöverskridande samarbeten mellan myndigheterna ger oss förutsättningar att bedriva en effektiv marknadskontroll. Det hjälper oss att tillsammans göra Sverige lite bättre.

Dan Sjöblom, Post- och telestyrelsen (PTS)