Nollvision, elcyklar och artificiell intelligens

Samverkan är betydelsefull när det gäller våra möjligheter att bedriva en effektiv och ändamålsenlig marknadskontroll. Samarbetet med marknadskontrollmyndigheter i Sverige och inom EU är både givande och nödvändigt.

Under 2019 har vi tillsammans med Boverket startat upp ett marknadskontrollprojekt gällande motordrivna portar, en produkt som omfattas av både Byggproduktförordningen och Maskindirektivet.

Vi har utvecklat metoderna för omvärldsbevakning och marknadsanalys, exempelvis genom att analysera importstatistik från Tullverket för att på så sätt kunna skapa oss en bild av produktflöden och trender.

I början av året sjösattes strategin för Arbetsmiljöverkets nollvisionsarbete, med målsättningen att ingen ska behöva dö till följd av sitt arbete. Ett av fokusområdena kommer initialt att vara arbetsfordon och mobila maskiner. Vår marknadskontroll blir naturligtvis viktig, då bristfälliga maskiner och dess tillbehör utgör riskkällor.

Sedan en tid tillbaka har snabbfästen för grävmaskiner (quick couplers) varit uppe för diskussion. Detta då ett antal allvarliga olyckor har rapporterats, både i Sverige och i andra EU-länder. Det har rört sig om fall där påmonterade skopor lossnat och orsakat såväl svåra skador som dödsfall. Vi på Arbetsmiljöverket har deltagit på en internationell konferens tillsammans med representanter från både branschen och från marknadskontrollmyndigheter inom EU, i syfte att identifiera de huvudsakliga orsakerna till att vissa snabbfästen uppvisar brister och vilka åtgärder som kan vidtas i nästa steg. Ett gott exempel på samarbete som förhoppningsvis leder till att riskerna med denna produkt undanröjs.

Vidare så har vår ambition att arbeta mer proaktivt bland annat resulterat i ett marknadskontrollprojekt gällande elcyklar. Produkten är relativt ny och marknaden växer.

I maj gjorde vi oanmälda besök hos ett flertal återförsäljare i Stockholmsområdet. Det som kontrollerades var om elcyklarna uppfyllde de formella kraven om CE-märkning, bruksanvisning på svenska och försäkran om överensstämmelse. Totalt kontrollerades ett sextiotal olika modeller, och formella brister uppdagades gällande ett antal modeller.

Vi har även försökt lyfta blicken mot framtiden. Artificiell intelligens (AI) är redan nu en verklighet vi har att förhålla oss till, och omfattningen lär knappast minska framöver. Hur påverkar detta marknadskontrollen? Blir ansvarssubjekten desamma? Räcker de verktyg i form av lagar och regler som vi har idag? Detta är diskussioner vi för, och kommer att behöva föra framöver. Naturligtvis är det nödvändigt med samverkan även i dessa frågor.

Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör för Arbetsmiljöverket

Vikten av samverkan mellan myndigheter för att få till en mer effektiv marknadskontroll

GD-bloggarna blir stundtals som stafettpinnar – det är trevligt att läsa hur Gunilla Hult Backlund, GD för IVO skriver i förra blogginlägget om vikten av samverkan mellan myndigheter för att få till en mer effektiv marknadskontroll.

Jag tar upp tråden och bygger vidare på den, genom att även slå ett slag för god kommunikation inom området marknadskontroll. Det finns naturligtvis busar som vi behöver jaga reda på, men de allra flesta vill göra rätt, och inte sällan uppstår brister helt enkelt på grund av okunskap och att vi myndigheter brottas med svårigheter att vara tydliga. Och kanske vi kan samverka mer även på det området.

Vi har under året förbättrat informationen på vår hemsida om de produktregler som MSB ger ut eller förvaltar. Gruppen företagare som besöker hemsidan kan nu få tips om länk direkt till våra produktregler liksom till information om genomförd produktkontroll och ställningstaganden/domar. Men vi kan bli bättre.

Elsäkerhetsverket har kommit längre med information till aktörer om vilket ansvar de har och hur man gör rätt. Jag har en målbild att MSB på liknande sätt ska kunna öka informationen till aktörerna, och kanske också hitta arbetsformer för att kunna föra en dialog med branschföreträdare. Det skulle kanske möjligen ge oss draghjälp av seriösa aktörer på fler än ett sätt.

En av utmaningarna på området är att lära känna den nationella marknaden för de olika produktsektorerna. Denna utmaning delar vi med många myndigheter. Hur gör andra svenska myndigheter för att ha en överblick över sina nationella marknader? Finns det samverkansfördelar här?

En särskild utmaning är regelverken, att formulera sig så att reglerna blir begripliga, tydliga och korrekta. Företag måste förstå när reglerna är tillämpliga för deras verksamhet, så att de arbetar med att uppfylla reglernas krav.

Förståelsen för företagarens roll är viktig för att kunna göra reglerna begripliga, liksom för att kontrollera att de följs. Möjligen kan det också öka förståelsen hos företagare för myndigheternas roll och uppdrag till ömsesidig nytta.

Dan Eliasson,
Generaldirektör för MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Vikten av samverkan

Marknadskontroll syftar till att främja patientsäkerheten genom att garantera säkerhet, hälsa och konsumentskydd samt att motverka snedvridning av konkurrens. Inom IVO:s breda tillsynsuppdrag över hälso- sjukvård, social omsorg samt tandvårdsverksamhet utgör marknadskontroll av egentillverkade medicintekniska produkter en del.

Medicinteknik är ett område där det finns gränssnitt mellan olika myndigheters ansvarsområden. För att marknadskontrollen på området ska vara effektiv är därför samverkan mellan myndigheter mycket viktig, både i Marknadskontrollrådet och i andra forum. Vi behöver ta till vara på tillfällen där vi får möjlighet att dela kunskap, perspektiv och erfarenheter.

IVO har en nära samverkan med Läkemedelsverket, som är sektorsmyndighet för medicintekniska produkter. Det finns även upparbetade samverkanskanaler med Socialstyrelsen, vars föreskrifter reglerar egentillverkade medicintekniska produkter.

I årets marknadskontroll, där IVO undersöker hur vårdgivare tar ansvar för återanvändning av medicintekniska engångsprodukter genom egentillverkning, är samverkan med Folkhälsomyndigheten en tillgång. De visade sig också ha kontakter med hälso- och sjukvården inom detta område, fast utifrån vårdhygieniska aspekter.

Även samverkan med myndigheter i andra EU-länder har varit givande och bidragit till årets marknadskontrollaktiviteter. Det har varit nyttigt för IVO att se hur samma fråga har hanterats av systermyndigheter i andra medlemsstater.

Därför vill jag avsluta med det Nina Cromnier skrev i Kemikalieinspektionens blogginlägg i höstas: ”Vi blir helt enkelt lite bättre när vi jobbar tillsammans, så låt oss fortsätta på den vägen.” Jag kan inte annat än att hålla med.

Gunilla Hult Backlund, Generaldirektör Inspektionen för vård och omsorg (IVO)