Tullverket har en unik roll i marknadskontrollarbetet i Sverige

Det händer mycket på tullfronten i Sverige och resten av världen. Nästan dagligen läser vi i tidningarna om något som berör Tullverkets verksamhet: ”hot om tullkrig” mellan USA och Kina, brexit och vapen- och narkotikasmuggling. Tullverket står inför många och stora utmaningar.

Tullverket beslagtar varor som kan utgöra en fara. Vi tar vapen i beslag – till exempel skjutvapen, knivar, knogjärn, tårgas och elpistoler – och narkotika; under 2018 beslagtog vi nästan 500 kilo kokain, över 70 kilo heroin och tiotusentals ecstasytabletter.

Vi beslagtar också förfalskningar som dopningsmedel, potensmedel och sömnmedel – medel som i bästa fall är helt verkningslösa, men som i värsta fall är direkt farliga. Vi tar också legoplagiat tillverkat av giftig plast, squishies som går sönder och skönhetsprodukter som innehåller hälsovådliga kemikalier.

Även produkter som inte uppfyller produktsäkerhetskraven hamnar bland våra beslag. Under 2018 stoppade vi drygt 100 000 varor som laddare, lampor och locktänger – produkter som kan börja brinna, ge elchocker eller explodera.

Många av mottagarna av de här varorna är privatpersoner som har handlat på nätet. De har gjort beställningar via olika webbplatser där produkterna inte uppfyller säkerhetskraven. De här webbplatserna ger ofta ett seriöst intryck. Ibland har de både text och bild från äkta webbplatser. Det är därför svårt att som konsument avgöra om en vara faktiskt uppfyller eventuella produktsäkerhetskrav eller inte. Produkterna kan se bra ut på bild och till och med vara CE-märkta, men ändå inte uppfylla gällande standarder och krav. Dessutom är det många gånger svårt att få kontakt med en leverantör för att reda ut eventuella brister och felaktigheter på en vara.

Ett stalltips när du handlar på nätet är att alltid vara sunt skeptisk när du ställs inför ett erbjudande som du egentligen tycker är för bra för att vara sant.

Tullverket har en unik roll i marknadskontrollarbetet i Sverige. Vi är den enda myndigheten som har rätt att kontrollera varor som importeras från länder utanför EU. Däremot gör vi inte marknadskontroller i egentlig mening, eftersom vi inte har de specifika kunskaper som krävs för att på ett säkert sätt kunna avgöra om produktsäkerhetskraven är uppfyllda. Vi är därför beroende av ett gott samarbete med de olika marknadskontrollmyndigheterna.

Det ökade inflödet av småförsändelser ställer väldigt stora krav på vår kontrollverksamhet. För att förhindra att farliga eller dåliga varor kommer in i landet samarbetar Tullverket med marknadskontrollmyndigheterna med utgångspunkt i riskbedömning. Vi arbetar kontinuerligt för att förbättra och effektivisera vår förmåga att ta ut rätt varor för kontroll.

För dig som vill och behöver veta mer vill jag rekommendera våra kommande kurser i höst. Kurserna är till för dig som arbetar med internationell handel och som vill ha allt från grundläggande kunskaper i import eller export till fördjupade kunskaper i till exempel klassificering av varor. Du kan välja att utbilda dig antingen på distans, vid din egen dator, eller hos oss på flera orter i landet. Du kan läsa mer och anmäla dig på tullverket.se.

Fredrik Holmberg, ställföreträdande generaltulldirektör för Tullverket

 

Så hjälper vår marknadskontroll svensk industri

Transportstyrelsen genomför i dag marknadskontroll inom väg, järnväg och sjöfart. Marknadskontroll är ett intressant område som skiljer sig från Transportstyrelsens andra uppdrag. Inte minst för att vi i så hög grad kan arbeta med information och stöd. Kontrollen möjliggör ekonomisk utveckling samtidigt som den garanterar säkerhet, hälsa och konsumentskydd. Ett viktigt område, med andra ord!

Sverige är ett av världens mest fritidsbåttäta länder. När den senaste båtlivsundersökningen genomfördes 2015 var antalet fritidsbåtar i Sverige ca 822 000. Bara under förra året tillkom 20 000 nya fritidsbåtar.

Det senaste året har vi fördjupat vår dialog med de 380 svenska båttillverkare, som finns i våra register. Under året kommer vi att besöka 20 av dem i syfte att öka vår kunskap om deras vardag. I takt med att vi lär oss mer kan vi också skapa begripligare regler, påverka utvecklingen av standarderna och lättare säkerställa att de efterlevs. Inte sällan uppstår brister på grund av okunskap. EU:s regelverk är omfattande och jag ser att vårt arbete med att informera, ge råd och stöd (ibland under ganska lång tid) är väldigt viktigt.

Transportstyrelsen samverkar på fritidsbåtsområdet med 27 andra europeiska marknadskontrollmyndigheter. Det här är en förutsättning för en effektiv och likvärdig marknadskontroll. Särskilt med våra nordiska systermyndigheter har vi ett nära samarbete. Ett annat helt avgörande samarbete har vi med Tullverket. När vi får kännedom om produkter från tredje land som inte uppfyller kraven och är potentiellt farliga kontaktar vi Tullverket för att produkterna ska kunna stoppas vid EU:s yttre gräns.

Jag får ofta signaler om att det känns tillfredsställande för medarbetarna när de kan underlätta för svenska tillverkare att göra rätt. På så sätt blir vår marknadskontroll ett sätt för svenska företag att möjliggöra en ökad omsättning, förbättra sina exportmöjligheter till nya marknader och därmed skapa nya arbetstillfällen i Sverige.

Jonas Bjelfvenstam, generaldirektör, Transportstyrelsen

Foto: Liza Simonsson

Marknadskontroll – ett verktyg för att öka antalet strålsäkra produkter

Den 1 juni 2019 tillträdde jag som generaldirektör för Strålsäkerhetsmyndigheten. Detta är mitt första blogginlägg i rollen, även om jag inte är ny i bloggen. Marknadskontroll är ett känt begrepp för mig efter en längre tid som generaldirektör på Kemikalieinspektionen. Som nytillträdd generaldirektör för Strålsäkerhetsmyndigheten ägnar jag mig nu åt att sätta mig in i myndighetens olika ansvarsområden. Det finns en spännande bredd i verksamheten och jag ser fram emot tillfället att ta mig an marknadskontroll från en annan vinkel.

Marknadskontroll syftar till att garantera säkerhet, hälsa och konsumentskydd och att motverka snedvridning av konkurrens mellan företag. För oss på Strålsäkerhetsmyndigheten är det ett verktyg för att motverka att människor utsätts för onödiga risker från produkter med strålning. Det finns produkter på marknaden som kan vara skadliga om de används fel eller om de inte är tillverkade på ett säkert sätt. De kan vara lättillgängliga och billiga att införskaffa i och med handel över nätet, som sannolikt bara kommer att öka. Exempel på sådana varor kan vara laserpekare av olika slag där vi sett exempel på att laserpekare som inhandlats via e-handelssajter inte uppfyllt de krav som finns på märkning. Vår möjlighet att minska riskerna med sådana produkter är genom egna kontroller eller kontroller i samverkan med andra myndigheter.

Strålsäkerhetsmyndighetens uppdrag på området är att utföra marknadskontroll gällande tekniska anordningar som alstrar strålning och produkter där radioaktiva ämnen har tillsats trots förbud, det kan till exempel gälla leksaker eller kosmetika. Våra resurser för marknadskontroll har hittills fokuserats på starka laserpekare eftersom det är en populär produkt hos allmänheten som ligger inom vårt ansvarsområde. Under året har vi startat en rättsutredning som ska ge oss underlag så att vi kan bedöma om våra satsningar bör förändras på något sätt och eventuellt omfatta ytterligare produkter.

Vi samarbetar med andra myndigheter inom marknadskontroll, när vi testade laserpekare samarbetade vi exempelvis med Konsumentverket. Under hösten 2018 startade vi tillsammans med Elsäkerhetsverket en tillsyn av laserprojektorer, alltså showlaser eller discolaser, som finns tillgängliga på den svenska marknaden. För att involvera de som använder projektorerna frågade vi dem inför starten av tillsynsprojektet vilka sorts projektorer de använder och vilka modeller de ville att vi skulle testa. Utifrån deras förslag har vi köpt in ett antal projektorer som vi testar för att se om de uppfyller gällande krav. Tillsynen är inte avslutad än men vi har sett brister i de projektorer vi hittills testat. Projektet kommer att avslutas i höst, då vi också redovisar det slutliga resultatet.

Vi kommer att fortsätta att vidareutveckla samarbetet med övriga ansvariga myndigheter och berörda branscher. Därutöver ser jag ett behov av att öka medvetenheten hos konsumenterna kring de risker som finns med strålning från vanliga konsumentprodukter. Genom att stärka konsumenters kunnande kommer de att kunna ta ett eget ansvar för vilka
produkter de köper eller använder. Vi avser att öka våra informationsinsatser riktade till konsumenter så att de kan välja bort produkter som inte är strålsäkra.

Vi på Strålsäkerhetsmyndigheten välkomnar ständigt initiativ till samarbete så att risker med strålning kan hanteras även vid marknadskontroller med andra syften.

Nina Cromnier, generaldirektör, Strålsäkerhetsmyndigheten