Har du koll på din brandvarnare?

Boverket ansvarar bland annat för att kontrollera byggprodukter på den svenska marknaden. Sedan förra året måste många byggprodukter vara CE-märkta för att få säljas. Många olika produkter ska in i samma mall och det kan vara svårt för tillverkarna att översätta kraven till just sina egna produkter. Därför använder Boverket marknadskontrollen som en möjlighet att nå ut till en bransch i taget med nischad information.

På marknadskontrollbloggen finns nu presentationer av flera myndigheters verksamhet. Området byggprodukter där Boverket ansvarar för marknadskontrollen är lite annorlunda jämfört med andra områden. CE-märkning av en byggprodukt innebär nämligen inte att den är godkänd enligt något direktiv, utan att byggproduktens egenskaper redovisats på ett särskilt sätt. Det är användaren som själv måste avgöra om produkten är lämplig i det sammanhang där den ska användas.

Målet med den informationsfokuserade marknadskontrollen är att så många aktörer som möjligt ska komma med på banan. Detta kommer i förlängningen att leda till att vi får en mer rättvis konkurrens. Ibland får Boverket anmälningar från företag som känner sig förfördelade eftersom andra inte följer reglerna. Boverket har flera sanktionsmöjligheter att ta till men i första steget försöker vi alltid att genom information och kommunikation få företag att göra korrigeringar på frivillig väg.

Under 2014 har vi provat ett antal brandvarnare. Det visade sig att inte alla höll måttet. Det fanns till exempel brandvarnare som inte signalerade när det brann eller hade så svag signal att det fanns risk att en sovande person inte kunde höra den. På Boverkets webbplats finns mer information om marknadskontrollen av brandvarnare.
Tidigare har Boverket kontrollerat bland annat asfalt, cement och isoleringsprodukter av EPS. Nyligen har vi påbörjat kontroll av kaminer och nästa år granskar vi bland annat fönster.

Janna Valik, Boverket

Vägen framåt är handel, utbyte och öppenhet

I många länder ser vi ser en allt mer högljudd opinion mot frihandel. Vi ser också hos våra grannländer ett ifrågasättande av den inre marknaden, det europeiska samarbetets kärna, med skarpa förslag om begränsningar av bland annat personers rörlighet. Och, inte minst, ett WTO som stagnerar sedan Indien blockerat det försiktiga resultat som Balimötet gav.

Allt detta samtidigt som både Sveriges och Europas ekonomi behöver en extra skjuts. Vi behöver mer utbyte över gränserna, inte mindre. Vi behöver en välfungerande inre marknad, inte en försvagad. Vi behöver ett brett engagemang i TTIP, inte ett vacklande. Vi behöver ett starkt mulitalteralt handelssystem, inte ett WTO som trampar vatten. Men den pedagogiska utmaningen är stor: i den ekonomiska krisens kölvatten frodas protektionismen.

Som nytillträdd Generaldirektör för Kommerskollegium ser jag en självklar roll för vår myndighet i alla dessa frågor. Rädslan som florerar i många fora för klordoppade kycklingar och GMO, kinesisk konkurrens, den polska rörmokaren och investeringsskydd (ISDS), måste bemötas med fakta. Det som av många upplevs som ett hot, kan vi inte vifta bort med allmänt svepande argument för frihandel.

Med kontinuerlig dialog med intressenter, grundlig, objektiv analys och olika informationsinsatser kan Kommerskollegium bidra med ökad kunskap. Vår roll är att konstruktivt bidra till en större förståelse för värdet av en fri öppen handel med klara spelregler, både inom och utanför EU. Och vi kan inte sväva på målet: vägen framåt leder till mer handel, utbyte och öppenhet, inte mindre.

Jag vill avsluta med en reflektion om marknadskontroll.

De drivkrafter som vi nu ser inom den internationella handelspolitiken skapar en speciell utmaning för EU och dess inre marknad. Det handlar inte om ”att vinna eller försvinna”, utan om att se hur starkt EU:s inremarknadsregelverk står sig i världens tuffaste förhandling, TTIP. Inre marknaden handlar om fri rörlighet, tydliga spelregler för näringslivet men även om högt konsumentskydd, produktsäkerhet och miljöhänsyn som både medlemsstater och tredje länder kan dra nytta av. Här har marknadskontrollen naturligtvis en viktig funktion.

För Kommerskollegium, som medlem i Marknadskontrollrådet, bidrar diskussionerna mellan myndigheter och näringsliv till viktig insikt hur den inre marknaden fungerar utifrån ett svenskt tillsynsperspektiv samtidigt som vi själva som medlem i rådet kan vara med och bidra med kunskap om skeenden inom handel och handelspolitik internationellt. Den svenska marknadskontrollmodellen har ett högt anseende, vilket jag får höra inte minst i vårt arbete med EU:s inre marknadsregelverk i biståndsinsatser. Att vara med som en aktör i detta arbete är därför något som jag, från Kommerskollegiums håll, ser som högt prioriterat.

Anna Stellinger, Kommerskollegium

Äntligen – snart dags för Hallå Konsument!

Vi tar emot anmälningar och i vissa fall startar vi tillsynsärenden och försöker komma tillrätta med problemen. Helst vill vi att företagen bättrar sig på eget initiativ efter påstötning från oss, men ibland tvingas vi ta fallet till domstol. På lite längre sikt gagnar tillsynsarbete och rättsärenden konsumenten. Vi får bort en del oseriösa företag från marknaden och andra företag lär sig av kritiken och erbjuder säkrare varor och tjänster. Men det tar lång tid – och tyvärr hinner vi inte med allt som vi skulle vilja göra.

Jag är otålig och vill göra mer. Därför har jag också bett regeringen att få vassare verktyg för att snabbare komma åt fler oärliga aktörer och kunna hjälpa fler människor.

Vi arbetar både förebyggande och med marknadskontroller för att upptäcka varor och tjänster med brister och fel. Samarbetet sker också mellan länder, bland annat genom nätverket Rapex, dit tillsynsmyndigheter rapporterar farliga produkter. Det är ett omfattande arbete som är mycket viktigt för människors hälsa och säkerhet. Vi kan varna för ridhjälmar som inte skyddar huvudet, barnvagnar där barnet riskerar att klämma fingrarna av sig och kläder med snoddar som innebär en stryprisk för barn som leker och klättrar. Vårt arbete leder till att farliga produkter återkallas och att människor blir uppmärksammade på faran.

Men, tvärt emot vad många tror, har vi hittills inte haft uppdraget att hjälpa enskilda konsumenter med rådgivning. Vi har länge velat göra det och nu blir det äntligen så. Regeringen har gett oss ett nytt uppdrag: Den 31 mars 2015 slår vi upp dörrarna till Hallå Konsument. Det blir vägledning och information på webben, i telefon och genom sociala medier. Jag hoppas att det här ska bli ett bra stöd för Sveriges alla konsumenter. Vi vet att behovet är stort och vi känner oss ofta otillräckliga idag. Därför ska det bli extra roligt att kunna hjälpa ännu fler. Konsumenter ska få information inom många områden: särskilt utpekade är pensioner, energi, bostad, livsmedel, miljö, bank och finans samt IT.

Tack och lov gör vi det inte ensamma! Hallå Konsument är ett samarbete mellan oss och tolv andra myndigheter samt de fyra konsumentbyråerna. Dessutom har vi kontakt med en rad andra myndigheter och organisationer som vill vara med och bidra till att den här nya tjänsten blir bra.

Vi kommer inte att ersätta kommunernas duktiga konsumentvägledare. Den lokala hjälpen och kunskapen är oerhört viktig för människor. Jag ser oss som två goda krafter som verkar tillsammans för att göra landets konsumenter medvetna och säkra i sina val.

Läs gärna mer om arbetet med Hallå Konsument på bloggen: http://www.kontaktpunkt.se/

Gunnar Larsson, Konsumentverket