Aktiva konsumenter bidrar till säkrare produkter

Jag kan ibland uppleva att förväntningarna på myndigheten är större än våra möjligheter att agera i de enskilda fallen. Elsäkerhetsverket arbetar med visionen ”Trygg och säker el”. Det innebär inte att vi kan eller har resurser att granska alla produkter som anmäls till oss. Under 2014 fick vi in 233 anmälningar om bristfälliga produkter. Vi arbetar aktivt med marknadskontroll av elektriska produkter som finns i handeln, hos tillverkare och hos importörer. Marknadskontrollen avser elsäkerhet och EMC, som står för elektromagnetisk kompatibilitet.

Har du till exempel köpt en lampa som börjat brinna när du tände den? Om du, som konsument eller näringsidkare, är missnöjd med en elektrisk produkt som du äger är det viktigt att komma ihåg att du ska vända dig till inköpsstället. Konsumentköplagen gäller när du som konsument köpt en produkt av en näringsidkare. Om det är fel på produkten kan du enligt konsumentköplagen kräva att felet avhjälps, kräva ny produkt, ersättning för reparation m.m. Oavsett vad felet är ska du vända dig till återförsäljaren så snart du har upptäckt felet. Säljaren är enligt produktsäkerhetslagen skyldig att förebygga skador och för att återförsäljaren ska kunna göra detta är det viktigt att du kontaktar säljaren och lämnar informationen om produkten.

Du kan dessutom anmäla en farlig eller EMC-störande produkt till Elsäkerhetsverket. Det gör du helt enkelt genom att gå in på www.elsakerhetsverket.se och fylla i ett formulär. När vi får in en produktanmälan gör våra inspektörer en bedömning om produkten ska provas eller kontrolleras på annat sätt. Hur allvarlig är säkerhetsrisken? Är produkten köpt nyligen eller för länge sedan? Finns företaget som sålde produkten fortfarande kvar? Har produkten använts på ett korrekt och normalt sätt?

Elsäkerhetsverket gör alltså marknadskontroll på ett urval av produkter. På liknande sätt gör våra inspektörer bedömningar av vilka produkter som ska granskas vid sina besök i butiker och försäljningsställen. Resultatet av urvalet från anmälningarna och våra egna inköp är att drygt 400 produkter granskades under 2014. Av dessa var det cirka 100 som fick beslut om försäljningsförbud under förra året. Därutöver avslutades 161 marknadskontrollärenden med någon form av anmärkning.

Oavsett om produkten kontrolleras av oss eller inte bidrar den information du lämnat i din anmälan till att Elsäkerhetsverket får överblick över produkterna på marknaden. Vi har stor hjälp av ”detektiven allmänheten” även om vi inte kan ge återkoppling till anmälaren i varje enskilt fall. Anmäl därför gärna till Elsäkerhetsverket om du köpt en farlig produkt, men använd också din rätt som konsument. Samverkan mellan konsumenter och myndigheter kan leda till att fler dåliga elektriska produkter försvinner från butikshyllorna!

Elisabet Falemo, Elsäkerhetsverket

IT-system kan riskera patientsäkerheten

Utifrån iakttagelser i IVO:s tillsyn och IVO:s rapport Kommunikationsbrister i vården har vi sett hur viktigt det är att vårdgivarna har en välfungerande organisation och kända rutiner för att en hög driftsäkerhet och hög IT-säkerhet ska kunna uppnås. God samverkan mellan leverantör, vårdgivare, driftsorganisation och användarna av IT-systemen är framgångsfaktorer.

Kommunikationen brister inom IT-systemen
IT-systemen i vården ska samverka med medicintekniska produkter som används för diagnostik och behandling. Ett exempel på brister är att IT-systemen inte alltid kan kommunicera mellan varandra i olika processer, som exempelvis hantering av remisser, provsvar eller röntgenbilder.

IT-systemen är ofta komplexa att använda. Hur systemen introduceras av vårdgivarna kan ha betydelse för användandet och därmed även för drift- och IT-säkerheten.

Ett tydligare MTO-perspektiv (människa-teknik-organisation) är ett sätt för vårdgivaren att se till helheten. Detta är något som behöver beaktas redan i samband med upphandling av produkterna. Det är också viktigt att användarna inom verksamheterna känner till vilka rutiner som gäller vid eventuella driftavbrott och produktproblem.

IVO:s roll i förbättringsarbetet
IVO arbetar tillsammans med bland annat Läkemedelsverket och branschorganisationer för att förbättra rapporteringen kring negativa händelser med medicintekniska produkter och in vitro-diagnostiska produkter t.ex. patientjournalsystem, patientövervakningssystem och laboratorieutrustning.

Informationssäkerhet utifrån patientdatalagen är ett fokusområde vid IVO:s bedömningar av lex Maria-ärenden om allvarliga vårdskador.

När vi under våra inspektioner eller utredningar upptäcker patientsäkerhetsrisker vid produktfel på CE-märkta IT-system och medicintekniska produkter informeras Läkemedelsverket. Läkemedelsverket följer sedan upp att tillverkaren utreder felet och vidtar eventuella åtgärder. Dessa åtgärder medför att hälso- och sjukvården får säkrare och effektivare IT-system och medicintekniska produkter vilket gagnar patientsäkerheten.

Om det uppstår problem med en IT-produkt inom hälso- och sjukvården har vårdgivaren obligatorisk anmälningsplikt till tillverkare av medicintekniska produkter och till Läkemedelsverket som är marknadskontrollmyndighet. Det är viktigt att hälso- och sjukvården följer rapporteringsplikten eftersom man då skapar förutsättningar för tillverkarna att själva åtgärda produktbristerna.

Gunilla Hult Backlund, Inspektionen för vård och omsorg

Det lackar mot jul och nyårssmällare…

Inför årets största högtider som jul och nyår säljs en hel rad produkter som smällare och gaständare och gasbehållare till julklappsgrillen, för att inte tala om de kommande mysstunderna med kaminer och eldstäder. Det är också under jul- och nyårshelgerna vi ser hur antalet olyckor ökar kraftigt, där fyrverkerier eller öppen eld är inblandade.

Det finns lagar och regler för hur produkter utformas, vad man får sälja, hur man informerar, hur produkter ska märkas upp och så vidare.
Ansvaret för tillsynen av hanteringen när fyrverkeriförsäljarna väller in när julmarknaderna just har avslutats åligger kommunerna. Märkningen och påskrifterna är tillverkarens eller importörens ansvar eftersom den kan detaljerna om produkten, distributören – säljaren – har ansvar för att kontrollera att märkningen av produkten är korrekt (rimlig) utifrån sin kunskap om produktgruppen och tillverkarens/importörens information om produkten. Och kontrollen av att produkterna uppfyller kraven (när det gäller bland annat fyrverkerier och gasolflaskor) ligger på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Men det är den som ska använda produkten som slutligen har ansvar för att man handskas med saker och ting på ett säkert – och lagenligt – sätt. Tyvärr sker många olyckor just runt nyår på grund av felaktig användning av till exempel fyrverkerier.

Inte bara fyrverkerier utan även hemgjorda sprängämnen ger upphov till skador – även hos dem som tillverkar dem. För att minska möjligheterna till hemtillverkning av sprängämnen gäller från den 2 september i år begränsningar för privatpersoners tillgång till produkter som innehåller utgångsämnen för tillverkning av sprängämnen – sprängämnesprekursorer.

Privatpersoner som vill köpa produkter som innehåller mer än 12 viktprocent väteperoxid, 30 viktprocent nitrometan eller 3 viktprocent salpetersyra behöver tillstånd från MSB till detta. Produkter med mer än 40 viktprocent kaliumklorat, kaliumperklorat, natriumklorat eller natriumperklorat är helt förbjudna för privatpersoner att köpa.

Produkter som innehåller dessa ämnen finns förstås på marknaden för att de används i helt legitima syften, bl.a. för blekning av jakttroféer eller som bränslen till modellfarkoster. I de flesta fall kan privatpersoner dock använda produkter som innehåller icke-tillståndspliktig halt av de begränsade ämnena eller alternativa produkter.

För att upplysa framför allt handeln om de nya reglerna och hjälpa dem att införliva dem, har MSB utvecklat informationsmaterialet ”Du kan göra skillnad – Sälj kemiska produkter på ett ansvarsfullt sätt”. Materialet, som består av en folder och en poster, finns att ladda ned från MSB:s hemsida, och det kan vara användbart som en introduktion till de nya reglerna även för tillsynsmyndigheter, dvs. kommunerna.

De flesta av årets brand- och fyrverkeriolyckor inträffar runt jul och nyår, och orsakas vanligen av brister i handhavandet. Det bör få oss som arbetar med ökad säkerhet att reflektera över om det möjligen behövs en ökad medvetenhet om att ansvaret för en säker användning slutligen ligger hos den enskilde.

På MSB:s hemsida kan man läsa mycket mer om brandfarliga och explosiva varor: https://www.msb.se/sv/Forebyggande/Brandfarligt–explosivt/

Där finns även en broschyr som heter ”Gasol för hem och fritid” som man också kan hämta på www.msb.se. Det är en bra idé att läsa den innan man köper en gasolgrill eller en gasolhäll till köket i julklapp eller inför vårens grillsäsong.

Ta det försiktigt i jul och nyår. Följ anvisningarna!
Och glöm inte att släcka ljusen, testa brandvarnaren och ge gärna bort en brandsläckare i julklapp.

PS. Fler säkra tips på www.dinsakerhet.se inför jullovet!

Helena Lindberg, Generaldirektör MSB