Hur mycket rymmer en liter?

Alla dessa mätvärden produceras av olika typer av mätinstrument som finns i din närhet – till och med i din bostad. När du betalar din elräkning finns en elmätare i bakgrunden – liksom en vattenmätare om du har kommunalt vatten.

Men kan man lita på att mätvärdena är korrekta? Finns det någon kvalitetssäkring av mätinstrument och vågar?

En del av Swedacs verksamhet ansvarar för just detta – att de mätvärden som ligger till grund för debitering är framtagna med en rimlig noggrannhet.

Det finns därför tekniska krav på mätinstrument och vågar för att de ska uppfylla vissa kvalitetskrav. Ansvaret för att mätinstrumentet uppfyller dessa krav ligger på tillverkaren så länge instrumentet finns tillgängligt på marknaden.

Swedac ställer också krav på den som sedan köper instrumentet och använder det så att det även i sin användning uppfyller vissa noggrannhetskrav.

Ett exempel på en användare är en butiksägare som säljer varor i lösvikt. Vågen som används ska uppfylla vissa kvalitetskrav men även regelbundet kontrolleras i s.k. föreskriven återkommande kontroll.

Kommunen som säljer vatten till sina innevånare ska på samma sätt använda godkända vattenmätare och se till att mätarna regelbundet kontrolleras.

I vårt uppdrag måste vi även se till att reglerna följs. Det kan innebära att köpa och granska våg som finns på marknaden eller besöka ett elnätföretag för att se hur företaget sköter sina åtagande när det gäller kvalitetssäkring av de mätare som används. Eftersom de tekniska kraven på instrumenten är baserade på EU-gemensamma regler (EU-direktiv) deltar vi också i ett internationellt samarbete.

För marknadskontroll finns en speciell grupp (AdCo) som är knutet till EU-direktiven och som har till uppgift att samordna arbete och informationsspridning mellan medlemsländerna i EU. Nytt för i år är att AdCo-gruppen har fått löfte, av EU-kommissionen, om finansiering av ett gemensamt projekt för marknadskontroll av elmätare och fjärrvärmemätare.

Detta är första gången som en sådan aktivitet får finansiering. Hela 300 000 € ska skjutas till projektet. De medlemsländer, däribland Sverige som också är ordförande i gruppen, ska med dessa medel granska produkter genom provning och granskning av dokumentation för att se att produkterna klarar föreskrivna krav. För att de som är föremål för reglerna ska veta vad som gäller är det viktigt att vi har information tillgänglig och aktivt gör riktade informationsinsatser.

Därför anordnar Swedac i höst ett kostnadsfritt seminarium med temat ”Vikten av att väga rätt”. Syftet med vågdagen är att sprida kunskap och skapa samsyn kring regelverket för olika vågtyper.

Swedac finns med andra ord överallt i din vardag och säkerställer exempelvis att en liter verkligen är en liter när du tankar bensin eller köper en färdigförpackad vara. Via den här länken kan du få mer information om hur Swedac arbetar med regler om mått och vikt.

Peter Strömbäck, Swedac

Vi skapar trygghet på land, till sjöss och i luften!

Marknadskontroll är ett område som är intressant eftersom det direkt berör produkter som medborgare och näringsliv använder. Vilka produkter är säkra för mig? Vilka produkter släpper ut så mycket kolväten att de är hälsofarliga att använda?

Inom vårt ansvarsområde vad gäller marknadskontroll finns cyklar, drivmedel till fordon, motorfordon, fritidsbåtar, vattenskotrar och marin utrustning, bara för att nämna några. Vår marknadskontroll sker bland annat genom stickprovskontroller vid olika mässor. Marknadskontroll kan också genomföras med anledning av olycksfall, eller på grund av information om en viss produkt som Transportstyrelsen fått vetskap om. Ofta är det konkurrenter som tipsar oss om felaktiga produkter.

För att kunna bedriva en effektiv marknadskontroll behöver vi också samarbeta med andra myndigheter. En sådan myndighet är Konsumentverket där vi utbyter information med varandra om brister vi ser på produkter.

Vi ser också att vi i framtiden får nya områden där vi ska bedriva marknadskontroll. Vi återkommer gärna senare när vi kan berätta mer om det.

För några år sedan uppmärksammades ett fall med livbojar som sjönk. Det var efter upptäckten ombord på ett svenskt fartyg att det genom ett injektionshål för skummet, som normalt sett helt ska fylla livbojen, kunde komma in vatten. Efter upptäckten ska därför Transportstyrelsens fartygsinspektörer alltid efterfråga om aktuella livbojar är testade. Fallet ledde fram till en rutin, som nu används över hela världen.

Som ett annat exempel genomförde vi nyligen en marknadskontroll på en motorsåg som visade sig släppa ut alldeles för höga halter av kolväten. Där blev vi tvungna att belägga den med ett försäljningsförbud och motorsågen har nu försvunnit från den svenska marknaden.

Ofta har vi en bra dialog med de som säljer produkterna. De är måna om att ta till sig vad testerna gett för resultat för att få fram säkrare produkter. Tillsammans kan vi på så sätt öka medborgarens säkerhet och hälsa, samt ta hänsyn till miljön.

Staffan Widlert, Transportstyrelsen

En giftfri miljö

Det är en onsdag i slutet av mars och jag har kommit till Uppsala och Kemikalieinspektionens konferens Forum för Giftfri miljö – vår vardag i fokus. Uppsala med sitt anrika universitet påminner mig om det internationella utbyte och den forskning och innovation som är grunden till den otroliga utveckling som gett oss effektiva läkemedel och smarta telefoner, surfplattor och andra verktyg som hjälper oss i vardagen. En utveckling som blivit möjlig tack vare kemikalier och en ökande internationell handel. Men – de varor vi använder innehåller också kemiska ämnen som vi inte vill ha i vår vardag.

Importen av elektriska och elektroniska produkter till Sverige fördubblades mellan 1995 och 2008. Importen av textilier ökade under samma period från 25 till 35 kilo per person. År 2005 var nettoflödet av leksaker till Sverige cirka 40 000 ton, vilket motsvarar häpnadsväckande 30 kg per barn och år. Ett barn i femårsåldern i Sverige idag har runt 600 leksaker. Det mesta av det vi importerar tillverkas långt borta från oss, i länder som inte alltid har samma syn på kemikalierisker som vi, med komplexa leverantörskedjor och där importörerna i EU inte alltid har någon kontroll över vilka kemikalier som används (Kemikalieinspektionens rapport 3/11).

Väl framme på konferensen träffar jag en av de svenska forskare som varit med och tagit fram WHO:s rapport som redovisar forskningsläget när det gäller hormonstörande ämnen. Den vetenskapliga rapporten blir en skrämmande verklighet när professor Olle Söder från Karolinska institutet visar verkliga exempel på missbildningar på nyfödda pojkar och andra skador som drabbar just barnen. Barnen vars hormonsystem inte är färdigutvecklat och som är de som är känsligast. Vi kan inte helt säkert veta vad som är orsaken till skadorna, men det är högst troligt att kemikalier i vår vardag är åtminstone en del av orsaken. Här om någonstans är försiktighetsprincipen – att vi agerar mot risken trots att det inte finns fullständig vetenskaplig säkerhet – motiverad att använda.

Och arbete pågår på många olika arenor. I början av året kom världens länder överens om en global kvicksilverkonvention i Genève inom ramen för FN:s miljöprogram, UNEP. Jag är riktigt nöjd med den nya konventionen. Den blev bättre än förväntat och kommer att omfatta hela livscykeln, från gruvbrytningen till avfallet. Ett antal produkter som innehåller kvicksilver kommer att fasas ut globalt. Det kommer att leda till en säkrare vardag både för oss i Sverige och för de som arbetar i fabriker eller bor i de länder där produktionen sker.

EU är en viktig arena för kemikaliefrågorna och därför är jag glad för att Björn Hansen, chef kemikalieenheten, Generaldirektoratet för miljö, Europeiska kommissionen ville delta i konferensen. Inom EU finns en inre marknad där varor rör sig fritt och EU är en stor marknad, de bestämmelser som införs här påverkar hela världen. EU-arbetet kan ibland upplevas som trögt och resurskrävande, men effekten i form av höga skyddsnivåer blir också mycket större när man väl nått fram med en ny bestämmelse. Tack vare utökade resurser inom handlingsplanen för en giftfri vardag har Kemikalieinspektionen kunnat bli ett av de ledande medlemsländerna när det gäller att bidra med förslag och underlag till att utveckla EU:s kemikalielagstiftning Reach. Trots att vi är ett litet land i EU så är våra insatser i nivå med de största och mest aktiva medlemsländerna.

Det räcker förstås inte med att ha bestämmelser, de måste följas också och där spelar marknadskontrollen en viktig roll. Som en del av handlingsplanen för en giftfri vardag har Kemikalieinspektionen med större resurser kunnat öka varutillsynen markant och arbeta mycket mer strategiskt. I den nya kemikaliepropositionen som debatterades i riksdagen samma dag som konferensen hölls betonas också vikten av ett ökat samarbete på EU-nivå när det gäller tillsynen.

Men även annat än lagstiftning måste användas. Krav på att lämna uppgifter om kemikalieinnehåll i tjänster och varor i offentlig upphandling kan vara ett kraftfullt styrmedel och där spelar Miljöstyrningsrådet med sin expertis på miljökrav i upphandling en viktig roll. Även politikers och tjänstemäns agerande i kommuner och landsting har stor betydelse. Just därför var det så härligt att höra om det arbete och engagemang för kemikaliefrågorna som flera kommuner och regioner visade på konferensen. Kemikalieinspektionens branschdialoger där vi samarbetar med företag som vill gå före kraven i lagstiftningen är ett annat verktyg för att lyfta fram de goda exemplen, ”de modiga ledarna” som flera aktörer efterlyste på konferensen.

Och att slutligen få höra två ekonomiska aktörer dela med sig av sina tankar gör att vi ser nya möjligheter. Den stora kemikalieproducenten såg affärsmöjligheterna med säkrare kemikalier. Byggindustrin arbetar för att sprida den information om kemikalier som är ett resultat av Reach till dem som verkligen behöver den. Vi lämnar konferensen med massor av förslag och idéer inför arbetet med den fortsatta handlingsplanen 2015-2020!
Utmaningarna i kemikaliefrågorna är stora, men mycket är på gång och om det engagemang som jag såg på Forum för giftfri miljö kan spridas så kommer vi att kunna hantera dem!

Nina Cromnier, Kemikalieinspektionen