Rekordstort deltagande vid ”Din produkt, ditt ansvar 2017”

Drygt 180 företags- och myndighetsrepresentanter deltog i Marknadskontrollrådets seminarium den 28 april på Nalen för att utbyta erfarenheter om vilka skyldigheter man har som tillverkare, importör respektive distributör, vilka olika regelverk som gäller, hur företag uppfyller dessa och hur myndigheterna kontrollerar marknaden.

Rekordstort deltagande vid ”Din produkt, ditt ansvar 2017”

”Din produkt, ditt ansvar” arrangeras sedan 2013 vartannat år av myndigheterna i Marknadskontrollrådet i samarbete med Business Sweden, Svensk handel och Teknikföretagen. I år var intresset rekordstort och tyvärr fick inte alla som anmält intresse möjlighet att delta på seminariet. Föredrag från myndigheter och företag varvades med gott om tillfällen att nätverka, ställa frågor och utbyta erfarenheter, inte minst i det särskilda utställartorget där arrangörerna hade sina montrar, under ledning av moderator Åsa Julin, erfaren ekonomijournalist.

Det fanns gott om möjligheter för företagen att ställa frågor till myndigheterna…
…och till branschorganisationer.

Peter Strömbäck, Marknadskontrollrådets ordförande, inledde seminariet. Han vittnade om en hög andel bristfälliga produkter på marknaden och menade att på en sådan marknad är både företag och konsumenter förlorare. I ett sunt företagsklimat, där alla följer lagar och regler, sker konkurrens på lika villkor. Konsumenter ska också kunna förutsätta att produkter de köper är säkra. Vad som behövs är en jämnare spelplan och en pusselbit är att staten säkerställer att det, vid sidan om väl fungerande produktregler, finns en fungerande marknadskontroll. Det handlar om att vässa den svenska konkurrenskraften, säkerställa en ökad handel och ett gott konsumentskydd.

EU- och handelsminister Ann Linde talade om regeringens ansvar och arbete för att skapa goda villkor för en väl fungerande handel, däribland regler som är enkla för företag att förstå och följa. En av regeringens större satsningar är exportstrategin som lanserades 2015 och ministern redogjorde för några initiativ inom denna, t.ex. inrättandet av Team Sweden och regionala exportcentra och utveckling av verksamt.se. Hon talade om regelförenkling: enkla och väl motiverade regler ska vara en ledstjärna för alla som arbetar med regler inom regeringskansliet. Nästa steg är att säkerställa att reglerna verkligen följs och här kommer marknadskontrollen in i bilden. Det ska vara ordning och reda på produktmarknaden. Företag som sköter sig ska inte behöva konkurrera med företag som medvetet bryter mot reglerna och på så sätt kan sälja billigare varor. Företag och konsumenter ska kunna lita på att produkter på marknaden uppfyller gällande krav.

På nationell nivå har regeringen tillsatt en särskild utredning som ska se över vissa delar av det svenska regelverket för marknadskontroll för att förbättra och effektivisera denna. Utredningen ska presentera sitt förslag till hösten. Marknadskontroll är också en viktig del i regeringens EU-arbete. Ministern underströk vikten av gränsöverskridande samarbete och att marknadskontrollen bedrivs på ett likvärdigt sätt i alla medlemsstater. I detta sammanhang nämnde hon att Kommissionen förväntas lägga fram ett förslag till nya regler om marknadskontroll till sommaren, inom ramen för dess strategi för den inre marknaden för varor och tjänster. Bland de frågor som är viktiga för Sverige är att regelverket anpassas till modern teknologi och nya produktions- och konsumtionsmönster, sade hon.

”Det ska vara ordning och reda på produktmarknaden” sade EU- och handelsminister Ann Linde

Sara Elfving, Boverket, redogjorde för de grundläggande skyldigheter som olika ekonomiska aktörer har. Tillverkare är alltid ytterst ansvariga för sina produkter, men även importörer och distributörer har långtgående skyldigheter vad avser produkters överensstämmelse, spårbarhet, dokumentation och samarbete med myndigheter. Rauni Melin, Läkemedelsverket, gav konkreta exempel på de olika aktörernas skyldigheter enligt den nya lagstiftningen för medicintekniska produkter. Den nuvarande medicintekniska lagstiftningen med direktiven omfattar inte importörer och distributörer. Därför behöver dessa fördjupa sig i vad de nya förordningarna kommer att innebära för deras del.

Cecilia Norlander, Konsumentverket, informerade om vilka regler som gäller för försäljning av produkter på nätet. Hon fokuserade på den information som måste finnas på webbplatsen, t.ex. kontaktuppgifter till företaget (det räcker inte med en e-postadress), uppgifter om produktens egenskaper, pris, leveranskostnader, betalningsvillkor, avtalets löptid och villkor för att säga upp avtalet samt information om ångerrätt och reklamation. Om information saknas eller inte är tillräckligt tydlig är inte kunden bunden av avtalet.

Jenny Virdarson, Kemikalieinspektionen, och Camilla Sjöberg, Svensk handel, påminde om att alla aktörer i leveranskedjan har ett ansvar för att säkerställa att produkten man säljer uppfyller alla krav. Det går inte alltså inte att lägga över allt ansvar för någon högre upp i kedjan. De underströk vikten av att företagen identifierar alla de krav som företaget och produkten omfattas av innan man tillverkar, köper eller säljer. Det är inte alltid lätt eller självklart vilka alla regler är. De flesta varor omfattas t.ex. av kemikalielagstiftningen, något många inte är medvetna om.

Bland deras rekommendationer kan nämnas att försöka ta reda på om ens leverantör har koll på lagstiftningen genom att ställa specifika frågor och krav utifrån gällande regelverk. Det är vidare viktigt att kraven dokumenteras. Om det visar sig att den avtalade produkten inte uppfyller ställda krav så har företaget möjlighet att häva avtalet och begära skadestånd. Skadan kan t.ex. bestå i att en marknadskontrollmyndighet har beslutat om vitesföreläggande, försäljningsförbud eller återkallelse.

Jenny och Camilla diskuterar
”Kan du lita på din leverantör?” undrade Jenny och Camilla

Karl Flöhr och Per Holgersson, Tullverket, informerade om skillnaderna i regelverket mellan handel inom EU och med länder utanför EU. Inom EU:s tullunion skiljer man på införsel och utförsel från och till olika EU-medlemsländer. Först när det gäller handel med länder utanför EU, s.k. tredje land, används begreppen import respektive export. Tullverkets presentation fokuserade på tullmyndigheternas roll vid import av produkter från tredje land, där man – till skillnad från handel inom EU – har stora befogenheter att stoppa och kontrollera varor.

Varje år hanterar Tullverket 6,4 miljoner tulldeklarationer. Det är omöjligt för Tullverket att kontrollera allt gods och kontrollerna är därför riskbaserade. Tullverket är i stor utsträckning beroende av information från och samarbete med marknadskontrollmyndigheterna för att kunna identifiera och stoppa produkter som inte uppfyller EU-lagstiftningen för att komma in på den svenska marknaden. Om en produkt stoppas måste Tullverket få en initial bedömning från berörd marknadskontrollmyndighet inom tre arbetsdagar, vilket förutsätter ett gott samarbete mellan Tullverket och de svenska marknadskontrollmyndigheterna. Det finns också ett omfattande samarbete mellan EU:s tullmyndigheter för att förhindra att företag försöker ta in en produkt i en medlemsstat som förbjudits övergång till fri omsättning i en annan. Tullverket underströk också att även om man lyckades få in en bristfällig produkt genom tullen, innebar det inte att man kunde sälja den fritt på den svenska marknaden, utan marknadskontrollmyndigheterna kan vidta åtgärder när de upptäcker den i sina kontroller.

Tullverket har en viktig roll att spela.

Maria Lundberg, Business Sweden, informerade om vad man bör tänka på när man exporterar varor. Det är förstås även här viktigt att ta reda på exakt vilka regler som gäller på olika marknader. Hon uppmanade särskilt att titta på vilka obligatoriska säkerhetskrav och produktcertifieringar som gäller, men även frivilliga, marknadsdrivna certifieringar och märkningar samt förpacknings- och återvinningskrav, krav på instruktioner och varningsinformation. Hon rekommenderade att man använde sig av professionella översättare av dokumentation och avtal, att ha en dialog med försäkringsgivare och inte minst att hålla sig fortlöpande uppdaterade om lagstiftning, som ju ständigt förändras.

Katarina Olofsson, Elsäkerhetsverket, och Anna Johansson Norlén, Energimyndigheten, gick igenom de befogenheter marknadskontrollmyndigheterna har och exempel på vilken lagstiftning som ligger till grund för kontrollen, och hur kontrollen går till i praktiken, med exempel från sina olika ansvarsområden. Myndigheterna initierar kontroller på olika grundvalar; t.ex. utifrån klagomål, underrättelser och tips från allmänheten eller myndigheter i andra länder. Kontrollen kan ske på olika sätt; fysisk kontroll av produkten, dokumentationskontroll eller kontroll av marknadsföring, i fysiska butiker eller på internet. Om de finner att en produkt uppvisar brister vidtar myndigheterna åtgärder. Beroende på vilken allvarlighetsgrad som är aktuell kan myndigheten bl. a. besluta om vitesföreläggande, försäljningsförbud eller återkallelse.

Då en och samma produkt kan ha egenskaper som faller under flera myndigheters ansvarsområden är det viktigt med samarbete, dels för att använda myndigheternas resurser mer effektivt, men också för att inte störa företagen mer än nödvändigt i deras verksamhet. För att säkerställa likvärdiga villkor och skyddsnivåer på den inre marknaden är det också viktigt att samarbeta över nationsgränser. Katarina och Anna gav flera exempel på sådana samarbeten.

Maria Brunstedt, Kronan Trademark AB, berättade om sina erfarenheter av information till kunder och samarbete med Konsumentverket, ansvarig marknadskontrollmyndighet för bland annat barnvagnar, som är en produkt som Kronan saluför, i samband med ett fall där en säkerhetsbrist upptäckts i en barnvagnsmodell. Maria berättade om hur man genomfört en produktåterkallelse och hur man kunnat bibehålla förtroende bland sina kunder. Snabb hantering, öppenhet och tydlighet är nyckelord. Man hade också haft ett bra samarbete med Konsumentverket. Maria underströk vikten av att ha en öppen och nära dialog med marknadskontrollmyndigheterna och menade att de kunde utgöra ett bra stöd till företag. Hon uppmanade företag att ha en lägre tröskel för att inleda dialoger med myndigheterna och myndigheterna att vara mer synliga, så företagen visste vart de kan vända sig.

Stefan Nilsson, Volvo Construction Equipment, sade att det var mycket resurskrävande att hålla sig uppdaterad på och att följa alla regler, inte minst om man agerar på en global marknad. För de produkter som Volvo CE utvecklar, tillverkar och saluför, mobila maskiner för bygg- och anläggningssektorn, finns en mängd olika tillämpliga och potentiellt tillämpliga rättsakter som man har att följa, rättsakter som faller under olika myndigheters ansvarsområden. Bland övriga utmaningar nämnde Stefan särskilt de fall där kunder på olika sätt ändrar den ursprungliga produkten och de svårigheter detta medför för produktansvar och varumärke, men även problem med olaglig import och förfalskade dokument och att kunder ställer krav på ytterligare certifikat än de som krävs enligt gällande lagstiftning. Det senare riskerar att underminera självcertifieringens roll och i förlängningen tillverkarens trovärdighet, menade han. Även Stefan underströk vikten av öppenhet mot återförsäljare och kunder vid återkallelse. Han konstaterade att importörer, distributörer och kunder i allmänhet har dåliga kunskaper om gällande regler och att påföljderna inte är tillräckligt kännbara för aktörer som ertappas med att sälja olagliga produkter. Han menade att en effektiv marknadskontroll är en förutsättning för ett bibehållet förtroende för lagar och regler. För att kunna uppfylla alla de skyldigheter man har som företag rekommenderade han fortlöpande omvärldsbevakning, engagemang inom branschorganisationer och standardisering samt goda myndighetskontakter. Ett väl fungerande samarbete mellan företag och myndigheter, från utarbetandet av lagstiftning till marknadskontrollen, skapar ett ömsesidigt förtroende och en förståelse för lagstiftarens syfte. Slutligen konstaterade han att det fanns ett behov av att myndigheter är mer delaktiga i det internationella standardiseringsarbetet.

Att hålla sig uppdaterad på alla regler och att ha en god dialog med såväl kunder som myndigheter talade Maria och Stefan om.

Vid Mentimeteromröstningar konstaterades att nästan 80 % av företagen misstänkte att deras konkurrenter chansar på att bristande överensstämmelse inte finns eller upptäcks av myndigheterna. Drygt 50 % ansåg att marknadskontrollen inte var effektiv. Detta var utgångspunkter i den paneldebatt som avslutade seminariet. Paneldebattörerna från Business Sweden, Kommerskollegium, Svensk handel, Swedac och Teknikföretagen var inte förvånade över dessa siffror och berättade hur de på olika sätt försökte förbättra situationen genom att hjälpa – eller tvinga – företag att följa reglerna.

Anna Stattin berättade att Swedac har regeringens uppdrag att främja en väl fungerande inre marknad, ett öppet, starkt och multilateralt handelssystem och behovsanpassade kontrollordningar som ska bidra till hög säkerhet och kvalitet. Som nationellt ackrediteringsorgan och anmälande myndighet kompetensbedömer och tillsynar Swedac laboratorier, certifierings- och kontrollorgan som tillverkare kan anlita som stöd för att uppfylla gällande krav. Genom sin roll som sekretariat för Marknadskontrollrådet kan man lotsa företagen rätt genom regelverk och ansvariga myndigheter. Likaså försöker Swedac i sin roll som ansvarig myndighet för samordning av den svenska marknadskontrollen på olika sätt främja samarbete mellan tull- och marknadskontrollmyndigheterna och att kontrollen bedrivs så effektivt som möjligt. Som en del i detta arbete kan nämnas ett arbete för att myndigheterna ska ha tillräckliga befogenheter och resurser. Stor vikt läggs också vid information till företag.

Lena Nordquist sade att Kommerskollegium, liksom Swedac, är en statlig myndighet för handelspolitik med särskilt uppdrag att främja den fria rörligheten inom EU och att verka för en korrekt tillämpning av EU-rätten i Sverige. Kommerskollegium har flera funktioner för att uppfylla detta uppdrag, t.ex. genom att vara nationell kontaktpunkt för varor och SOLVIT. Kontaktpunkten kan tillhandahålla information om nationella produktregler och genom SOLVIT kan man få hjälp i de fall man anser att myndigheter inte agerar i enlighet med EU-rätten. Båda funktioner är kostnadsfria för företagen.

Svensk Handel är en bransch- och arbetsgivarorganisation för små och stora företag inom detaljhandel, partihandel och import. De 11 000 medlemsföretagen har sammanlagt 300 000 människor anställda. Ann Christiansson informerade om hur Svensk Handel kan hjälpa medlemmarna att tillhandahålla säkra produkter och spårbarhet i leverantörskedjan. Ann sa vidare att Svensk Handel tycker det är viktigt att det finns en fungerande marknadskontroll.  Det är en förutsättning för att konkurrensen inte snedvrids. De företag som investerar pengar och arbetar systematiskt med att hålla koll på sina varor ska inte missgynnas.

Kunskapen varierar dock hos företagen. Små företag har sällan en specifik person som ansvarar för dessa frågor. Företagen vill dock göra rätt för sig, men ibland krockar juridiken med verkligheten.

En prioriterad fråga för Svensk Handel är att myndigheter/lagstiftare måste börja tackla problemet med den ökande e-handeln från tredjeland som bara växer från år till år. Här upplever man att marknadskontrollen har en stor brist som behöver åtgärdas. Lagstiftningen måste moderniseras och anpassas efter den globala och digitala konsumenten som handlar produkter via e-handelsplattformar direkt från fabriker i tredjeland.

Anna Stattin sa att e-handelsfrågan är prioriterad bland myndigheterna som på olika sätt, nationellt och på EU-nivå, försöker påverka lagstiftning och utveckla bästa praxis på detta område.

Emanuel Badehi Kullander berättade om vilket stöd Teknikföretagen kan ge medlemmarna i form av rådgivning, hjälp med standardavtal, kontrakts­relaterade frågor och påverkan av produkt- och kvalitetskrav. Emanuel betonade vikten av att det ska löna sig att göra rätt för företag och att marknadskontrollen där har en särskilt viktig roll. Det är därför viktigt att marknadskontroll prioriteras och att resurser ges för att stärka förtroendet för den europeiska modellen med väsentliga krav i lagstiftning, intressedrivna standarder, bedömning av överensstämmelse och marknadskontroll. Det är väldigt viktigt att det sista benet, marknadskontrollen, inte faller bort för att helheten ska fungera.

Maria Lundberg berättade att Business Sweden bildades den 1 januari 2013 genom en sammanslagning av Exportrådet och Invest Sweden. Business Sweden ägs av staten och närings­livet och har som syfte att hjälpa svenska företag att göra affärer på utländska marknader och utländska företag att investera och expandera i Sverige. Detta görs genom strategisk rådgivning och praktiskt stöd, såväl i Sverige som på nära 50 andra marknader.

Avslutningsvis diskuterade panelen förväntningarna på kommande lagstiftningsförslag som EU-kommissionens kommer att presentera till sommaren. De förslag som har diskuteras i olika sammanhang – expertgrupper, offentliga samråd m.m. – har sin grund i framför allt tre problem:  okunskap om ett ofta mycket komplext regelverk bland många ekonomiska aktörer, att myndigheternas gräns- och marknadskontroll idag inte är tillräckligt effektiv eller avskräckande samt svårigheter att identifiera och kontrollera företag som säljer via produkter via internet, särskilt från tredje land, och särskilt direkt till konsument. Sammantaget skapar detta en osäkerhet både bland företag som vill göra rätt för sig och bland myndigheter. Man hoppades att kommande lagstiftningsförslag förtydligar regelverket, ger marknadskontrollmyndigheter de befogenheter och skyldigheter som behövs för att komma åt fuskande företag, säkerställa en rättvis konkurrens och att förhindra att farliga produkter tillhandahålls på marknaden.

Så kan myndigheter och branschorganisationer hjälpa företag att göra rätt.

Marknadskontrollrådets ordförande Peter Strömbäck summerade vad som hade diskuterats under dagen och vad han tog med sig för det fortsatta arbetet. Han nämnde att produktregler, standardisering, certifiering, ackreditering och marknadskontroll alla är viktiga komponenter i den svenska såväl som den globala kvalitetsinfrastrukturen som kan skapa goda förutsättningar för ökad handel. Tydliga och förutsägbara regler är grundläggande för en väl fungerande marknad och trygga konsumenter. Företag och myndigheter måste närma sig varandra ännu mer. Myndigheterna måste i ännu högre utsträckning försöka nå ut med information till företagen och visa på hur vi kan hjälpa dessa att göra rätt från början. Branschorganisationer har ett liknande ansvar. Tillsammans kan vi ta oss an möjligheter och utmaningar kopplade till frågor om digitalisering och e-handel.

Moderator Åsa Julin och Marknadskontrollrådets ordförande Peter Strömbäck summerar dagen.

Program

Talare

Utställare

Presentationer och filmer

Alla presentationer

Introduktion och välkommen

 

 

Ann Linde: Regeringens arbete för ett väl fungerande produktregelverk

 

Boverket: Vilka olika skyldigheter har jag som tillverkare, importör respektive distributör?

Presentation: Vilka olika skyldigheter har jag som tillverkare, importör respektive distributör?

Läkemedelsverket: Min roll som importör och/eller som distributör

 

Frågestund med Boverket och Läkemedelsverket

 

Konsumentverket: Vad gäller för försäljning av produkter på nätet?

Presentation: Försäljning av produkter på internet

Svensk Handel och Kemikalieinspektionen: Ställ krav på din leverantör

Presentation: ställ krav på din leverantör

Business Sweden: Vad måste jag tänka på vid import eller export?

Presentation: Vad måste jag tänka på vid import eller export?

Hur kontrollerar myndigheterna marknaden?

Presentation: Hur kontrollerar myndigheterna marknaden

 

Företagens erfarenheter

Kronan Trademark AB 

Volvo Construction Equipment

Paneldebatt

 

Mentimeterfrågor

 

Avslutning

 

Foton: Anette Malmström

Filmer: Joel Samuelsson